Välkommen till min hemsida om arbetsmarknaden
__________________________________________________________________________
Innehållet i denna promemoria är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729, och får inte reproduceras eller spridas i någon form utan författarens skriftliga medgivande. Förbjudet gäller hela verket såväl som delar av verket och inkluderar lagring i elektroniska media, visning på bildskärm samt bandupptagning
Arbetsmarknaden ur ett verklighetsperspektiv
Femte upplagan
Första tryckningen
ÓFörfattare:	Göran Ingemarsson
Omslag
Omslagsfoto
Diagram
Sättning och tryck
ISBN
___________________________________________________________________________
Ord på vägen
Denna promemorias tillkomst hade inte blivit av om inte jag själv hade blivit arbetslös sommaren 1990. Promemorians syfte är att synnerligöra de problemen som finns på den svenska arbetsmarknaden utifrån ett verklighetsperspektiv. Min förhoppning är att du som läsare av promemorian tar del av materialet och utifrån dina egna tankegångar försöker få till stånd en varaktig dialog med övriga samhällsmedborgare om, hur vi ska lösa vår tids största problem "arbetslösheten"
Stockholm i december 1997
Göran Ingemarsson
___________________________________________________________________________
Sammanfattning
Denna promemorias tillkomst hade inte blivit av om inte jag själv hade blivit arbetslös sommaren 1990. Promemorians syfte är att synnerligöra de problemen som finns på den svenska arbetsmarknaden utifrån ett verklighetsperspektiv. Min förhoppning är att du som läsare av rapporten tar del av materialet och utifrån dina egna tankegångar försöker få till stånd en varaktig dialog med övriga samhällsmedborgare om, hur vi ska lösa vår tids största problem "arbetslösheten"
Undersökningsmaterialet består av 1 205 slumpmässigt utvalda nyrekryterade tjänster (se bif. förteckning över de olika tjänsterna och antalet, i medföljande bilaga) i Mälardalen med regional begränsning till storstockholmsområdet, under tiden den juni 1995 - december 1997. Alla platserna har varit utannonserade via dagspress, arbetsförmedlingarna eller bådadera. De flesta platserna som har tillsatts finns inom de postindustriella yrkesområdena (populationen) och ligger i fas med den förväntade framtida utvecklingen i Sverige. D v s det är inom denna sektor som framtiden finns i Sverige enligt forskare och även den inriktning som regeringen har för sina utbildningsinsatser. Dessutom är det denna grupp som kan påverka sin egen lön.
Tjänsterna har jag sökt personligen för att på det viset få besked om när platsen blev tillsatt. Direkt därefter har jag ringt företaget (se bif. företagsförteckning i medföljande bilaga) för att få besked om hur personen (personprofilen) ser ut som fick tjänsten. Tack vare att jag har ringt direkt efter tillsättandet kommer företaget bäst ihåg alla faktorer (variabler) som berör den tillsatta tjänsten.
Rapporten består av en huvudrapport "Arbetsmarknaden ur ett verklighetsperspektiv och ett tillägg till huvudrapporten. Rapporten belyser följande arbetsmarknadsfrågor: Lönar sig utbildning, Långtidsarbetslösheten - vad beror den på, Löneskillnader mellan....., Åldersstrukturen och Påverkar postadressen anställningsbarheten och lönenivån!.
Reultatet av undersökningen visar:
att avkastning för avslutad utbildning (tre år på universitet/högskola) vid olika åldrar och olika finansieringsalternativ blev vid:
25 års ålder 2,6 procent
35 års ålder -8,8 procent
35 års ålder med SVUXA -1,6 procent
med en diskonteringsränta på 6 %
att studera på högskola på äldre dar ger en ingångslön på minus 7 procent vid åldern 26 - 35 år och minus 21 procent vid åldern 36 - 45 år i för hållande till de som endast har en gammal gymnasieutbildning.
att många företag säger att de vill anställa människor med ny utbildning och erfarenhet, men när så valet sker följer inte företagen sina intentioner.
att det finns många arbetslösa som har utbildat sig under arbetslösheten, men fastän de har utbildad sig får de inget nytt jobb utan de är fortfarande arbetslösa.
att den enda utbildning som gäller är fortutbildning, d v s att den arbetslöse måste utbilda sig inom det området som de tidigare jobbade inom.
att arbetsgivarna negligerar antagligen dem som är lite äldre men har färska utbildningar. Slutresultatet blir att det är ett slöseri med både kompetens och resurser.
att i undersökningsmaterialet finns det exempel på utannonserade jobb där 95 procent av de sökande var arbetslösa, men där anställningen ändå har gått till någon som redan hade fast anställning. Det är helt klart att arbetsgivarna väljer en sökande som vill byta jobb än en som inte har något. Det beror troligen på att det är svårt att bedöma den arbetslöses produktivitet.
att arbetsgivarna tenderar att i valet av två arbetslösa anställa den som har kortast arbetslöshetstid, och ur arbetsgivarens perspektiv betraktas tämligen oftast tid i utbildning som arbetslöshet.
att det är bara 13 procent av tjänsterna som har blivit tillsatta av arbetslösa och att endast 27 långtidsarbetslösa fick jobb.
att arbetslösa som får ett nytt jobb och nyanställda vikarier är diskriminerade, eftersom dessa två grupper har fått över 15 procent lägre ingångslön än övriga grupper.
att kvinnornas lönebild har förbättrats, men att det finns fortfarande en tydlig diskriminering då deras löner ligger 7 procent lägre än männens. Om man tittar närmare på åldersgrupperna visar det sig att kvinnorna har börjat ta för sig, då löneskillnaden mellan män och kvinnor upp till åldern 35 år har sjunkit till mellan 0 och 5 procent.
att det inte är någon diskriminering när det gäller ingångslönen mellan kvinnliga chefer o manliga chefer då det i denna undersökning inte finns någon löneskillnad mellan dessa grupper.
att cheferna som nyanställs är till övervägande del under 45 år och att 26-35 år är den bästa åldern för att bli en chef idag.
att arbetsgivarna föredrar att anställa en person som är mellan 26-35 år. Av 1 200 tillsatta tjänster gick 639 av dessa tjänster till personer som är mellan 26-35 år, 15 procent av tjänsterna gick till ungdomar i åldern 16-25 år, 22 procent i åldern 36-45 år och resten till de som var över 46 år
att arbetslösheten bland ungdomar i åldern 16-24 år har sjunkit mellan 1995 och 1996, men att arbetslösheten har ökat i alla andra åldersgrupper. Där arbetslösheten har ökat mest i är åldersgruppen 45-54 år.
att veckoarbetstiden har ökat med 1,7 timmar per vecka sedan 1987, så att 242 424 personer har blivit arbetslösa p.g.a. att den faktiska arbetstiden har ökat för de som är i arbetsmarknaden.
att förlängd provanställning inte har utnyttjats av arbetsgivarna i den utsträckning som regeringen trodde.
att klyftan mellan kvinnors och mäns sysselsättningsintensitet har blivit mindre
att de Åke Dahlström och Leif Holmström skrev i sin bok för 21 år sedan "Arbetsmarknads- och regionalpolitik" att de mest attraktiva arbetssökande personerna bör vara mellan ca 25-35 år, dvs en person som har viss arbetslivserfarenhet, fortfarande verkar vara det som gäller på den svenska arbetsmarknaden.
att postadressen kan avgöra om en arbetssökande får ett jobb. Arbetsgivarna verkar hellre anställa folk från norra länsdelarna än folk som bor i södra delen av Stockholms län. 65 procent av anställningarna i norra delen av länet gick till folk som bor där medan det bara var 27 procent av anställningarna i södra delen av länet gick till folk som bor på södra sidan av länet.
Eftersom arbetsgivarna fortfarande har den uppfattningen att personer som är äldre än 45 år är mindre flexibla, utbildningsreceptiva och mera frånvarande p g a sjukdom och olycksfall måste en förändring ske så att arbetsgivarna ändrar attityder till denna grupp. När det gäller utbildningsbarheten så har det visat sig att personer ända upp till 65 år har lika lätt att lära sig nya kunskaper som de yngre åldersgrupperna.
Den troliga orsaken till att företagen inte vågar anställa äldre med ny kunskap är den att:
tänkande, begåvade, högutbildade människor inte alltid (=hot!)
är vad arbetsgivarna vill ha.
En annan faktor som påverkar arbetslösheten är den att antalet människor som finns på marknaden är ungefär lika många som 1973 i för hållande till folkmängden. Att antalet personer som fanns på arbetsmarknaden under 70 och 80 talet ökade, har sin bakgrund till att den offentliga sektorn ökade kraftigt under denna tid. Men eftersom den offentliga sektorn är på tillbakagång och att antalet arbetade timmar per vecka ökar per individ så kan inte jag se att vi kommer att kunna få ännu flera att jobba på arbetsmarknaden.
För att få bukt med arbetslösheten har jag gett regeringen följande förslag (okt-dec 1996):
att sänka pensionsåldern under en viss tid till 60 år, för att på det viset få bort ett antal årskullar.
att arbetstiden förkortas på ett eller annat sätt så att arbetslösheten minskar, men inte per dag då risken finns att rationaliseringseffekterna kommer att ge färre nya jobb än om man inför längre semester eller fyra dagars vecka för vissa grupper i samhället. Kostnaderna skall fördelas lika mellan arbetsgivaren och de anställda. Tack vare att flera får ett arbete kommer kostnaderna för samhället att minska och det i långa loppet kommer skatterna att minskas både för företagen och arbetstagaren.
att staten tar ut en extra skatt på övertidsarbete
att det skulle vara tänkbart att ge en lön till de som är hemma för att ta hand om sina barn istället för att jobba.
att infrastrukturen förändras på vissa orter (speciellt i miljonprogramområdena) i Sverige så att företagen vill stanna kvar på dessa orter och att nya företag (helst högteknologiska företag) etablerar sig i dessa områden.
att arbetsgivare som anställer en långtidsarbetslös borde få sänkt arbetsgivaravgift under en viss tid mot krav på att den arbetslöse får en tills vidare anställning. För att uppvärdera utbildning kunde man göra samma sak: arbetsgivare som anställer en arbetslös som vidareutbildat sig får ytterligare sänkt avgift under en viss tid. Då blir utbildning en lönsam affär för båda parter. Samtidigt kan regeringen ta bort den sänkning på arbetsgivaravgiften som nu gäller.
sista förslaget måste kombineras med något av de två första alternativen för att effekten ska slå fullt ut.
Skärholmen i december 1997
Göran Ingemarsson
___________________________________________________________________________
Nätverket Resurs o Realitet RoR
Verklighetsförankrade studier och underlag
Ett humanistiskt tänkande
i strävan mot mål som förenar
DEN ARBETSLÖSES VERKLIGHET
Att påstå att alla, som inte har arbete, slentrianmässigt sorteras bort är att gå för långt. De är ju ändå några långtidsarbetslösa som får jobb, men en chans på 2 300 är inte mycket att yvas över. 1000 tillsatta jobb har i en studie undersökts och analyserats med avseende på vilka som har sökt och fått aktuellt arbete. Svarsfrekvensen är nära hundraprocentig. Endast två av 1000 företagsföreträdare ville inte medverka. I utredningen finns inga antaganden eller hypoteser och bakom varje siffra och uttryck i utredningen finns en verklig person och verkligt företag. Alla typer av arbeten från lagerarbetare till höga cheftjänster vid stora som små företag, organisationer och verksamheter ingår i undersökningen.
Undersökningen visar och vederlägger förekommande myter kring den inkompetente arbetslöse och dennes ointresse av att söka eller vilja skaffa sig ett arbete. De 1000 jobben söktes av totalt 49706 personer varav 21743 var arbetslösa. Av de arbetslösa fick 132 jobb och endast 25 var långtidsarbetslösa.
Utredningen visar att de arbetslösa per år:
sänder mer än 8,8 miljoner platsansökningar,
betalar över 160 miljoner kronor i porto
använder mer än 1000 ton papper till ansökningar meritförteckningar etc
Ålder, utbildning på äldre dagar och erfarenhet är diskriminerade faktorer. Dessa kategorier underrepresenteras vid tjänstetillsättning.
Kön och nationalitet är inga diskriminerande faktorer eftersom andelen som söker arbete är lika stor som andelen som får arbete.
De arbetslösa, som fick arbete, hade lika bra och många gånger bättre utbildning, livs- och arbetserfarenhet, än de som hade arbete. Trots detta fick de 16,2 procents lägre lön än de som redan hade arbete. När priset för kompetens och erfarenhet per lönekrona är 16,2 procent lägre för en arbetslös framstår arbetsgivarnas krav på sänkt arbetsgivaravgift, som ett medel mot arbetslöshet inte som särskilt trovärdigt. Beaktade arbetsgivarna sina egna synpunkter på kompetens, erfarenhet och personalkostnader skulle långtidsarbetslösheten minska betydligt. Misstanken växer sig allt starkare att varken regering, fack, de anställda eller arbetsgivare inte har insett fördelen med att anställa arbetslösa med en direkt tillgänglig kompetens och erfarenhet.
Tjänstetillsättningarna i utredningen visar att företagens anpassade och socialt verbaliserade syn på utbildning, kompetens och arbetslöshet inte tillämpas i verkligheten. Studien ger ett tydligt budskap. "Företagen undviker att anställa äldre, utbildade arbetslösa." Redan vid 35 års ålder börjar erfarenhet, utbildning och ålder vara en belastning i vart fall om man är nyutbildad eller arbetslös, åldern för att få ett jobb har successivt sjunkit. Ur de personliga kommentarer, som företagsrepresentanterna undsluppit sig i undersökningen, framträder en bild av att de etablerade - de som har arbete - känner sig "hotade" för den välutbildade och erfarna arbetslösa.
Utbildning, kompetens, utveckling, livs- och arbetserfarenhet är några honnörsord som lyfts fram och artikuleras av personalansvariga och handläggare. Inget av detta räknas den arbetslöse tillgodo. Detta föder misstanken att uttrycken mer är tjusiga än betydelsefulla i personalarbetet.
Ett antal välutbildade och mycket erfarna personer med olika bakgrund har gått samman i ett nätverk RoR (Resurs och Realitet) för att var för sig och i grupp visa hur det faktiskt ser ut på arbetsmarknaden. Förhoppning är att myter om och rädsla för de arbetslösas kompetens och kunnande ska minska till fördel för alla. Att arbetslösa utan resurser kan genomföra en så kvalificerad undersökning som ovan borde stämma till eftertanke. Vad skulle dessa och andra arbetslösa inte kunna prestera, som anställda, med verksamheternas alla resurser och möjligheter?
Vad är det som förhindrar ledare och personalansvariga att ta vara på den prisvärda och direkt tillgängliga kompetens och erfarenhet som faktiskt finns?
Vid pennan - Arne Elfving
Venusvägen 42, 175 60 Järfälla. Tel: 08-89 46 68
Telefonnummret till Göran Ingemarsson som har gjort rapporten är: 08-710 95 25
___________________________________________________________________________
Hela rapporten består av ca 200 sidor och kan beställas på internet "goran.ingemarsson@swipnet.se" eller per telefon 08 - 710 95 25, 070 -638 09 09 till en kostnad av 400 kronor/exemplar plus porto.