Kött och blod

Jag skulle vilja citera en känd blekt blondin:

" Jag var den som skrev om kärleken/fritt tolkat ur mitt liv/jag kunde beskriva den/det tog det mesta av min tid/men så stod du framför mig/poeten lämnar mig/och allt jag är/är/kött och blod/vem väljer ord/en människas hud/en doft ett ljud"

Enkelt uttryckt – det är vad den här söndagen handlar om. Det levande ordet handlar om att orden blir verkliga. I mötet. Det direkta och plötsliga. Det där mötet som inte går att tala om, som inga ord räcker till att förklara. När man möter den man inte trodde fanns.

I mötet med det som man känner är ens mening så känner man sig som en hel människa – kött och blod.

I kärlekens närhet behöver man inga skydd, inga poetiska omskrivningar eller stora ord. Teorin blir relation, det tänkta blir känt. Känt djupt i det innersta. Där Gud rör oss. Där kärleken berör oss.

För mig handlar tro om tillit. Att lita på någon. Utan bevis, utan krav. När jag vågar lita på en annan person kan jag vara som jag var menad i skapelseögonblicket, i Skaparens tanke. Både i relationen till Gud och till den människa jag älskar.