Spel
Recensioner
Fusk
Trainers
Patchar
Guider
Annat
Hemsida
Gästbok
Nytt
Länkar
Kontakta migTurok: Dinosaur Hunter
| Utgivare: | Acclaim | ||
| Betyg: | 88% | ||
| Hemsida: | ??? |
Till skillnad från dinosaurierna verkar shoot-'em-up-spelen i första person leva och frodas.
Av namnet att döma låter han som en förhistorisk best, men i själva verket är han en halvnaken kille som blev berömd på N64:an som den verkliga orsaken till att de stora ödlorna försvann över en natt.
Precis som det helt suveräna Goldeneye - som inte verkar komma på PC - var Turok en jättehit på Nintendos maskin. Av kvaliteten på den här konversionen att döma lär den lyckas ungefär lika bra på PC:n.
Utvecklarna Probe förtjänar allt beröm de kan få, för Turok med stöd för 3D-kort är verkligt ögongodis. Bara det är ett skäl till att skaffa PC. Därför känns det tråkigt att det finns några små irritationsmoment som förhindrar det här från att bli en riktig klassiker. Turok är som en mindre ödla i jämförelse med spelvärldens T-Rex, Quake II. Det är snabbt, färggrant och ambitiöst, men blir ändå i slutändan överskuggad av den större varianten.
Den stora skillnaden jämfört med andra liknande spel är den miljö som Turok utspelas i - man har gjort ett djärvt försök att byta mörka, dystra korridorer och grottor mot utomhusmiljöer.
På nivåerna längre fram i spelet introduceras sci fi-liknande inomhusmiljöer, men där tappar spelet lite grann. I djunglerna finns nämligen förstörda städer och stora sjöar med vattenfall, och det känns helt rätt.
Du spelar den förhistoriska reptildödaren, och du måste färdas mellan olika nivåer och döda olika stora bossar i slutet av varje, däribland en suveränt animerad T-Rex. I din arsenal ingår de klart mest imponerande vapen som någonsin har skådats i ett spel av det här slaget. I början använder man pil och båge, pistoler, gevär och laservapen, tills man så småningom snubblar över en freeze gun, vilken fryser fienderna innan de exploderar. Sedan finns en railgun och små kärnvapen, vars explosiva kraft och sprängverkan endast överträffas av de suveräna ljuseffekter som ackompanjerar smällarna.
Spelet bygger i stor utsträckning på att man ska leta reda på en mängd nycklar - och det tar timtal att hitta dem. I likhet med Hexen II använder Turok sig av ett slags "nav" som länkar samman de olika nivåerna. De olika nivåerna kommer man åt från en central plats, såvida man har hittat de nycklar som krävs. Det här innebär att det inte bara går att färdas mellan de olika nivåerna, det är oftast nödvändigt om man ska kunna hitta extra nycklar, ammunition eller de små power-up-trianglarna (50 stycken ger ett extra liv).
Det här försvåras givetvis av det faktum att det finns mängder av bestar som inget hellre vill än att förvandla dig till en brakmåltid. De här monstren dyker upp i ett bländande vitt ljus, och brukar sedan springa mot dig i full fart, vilket gör det lätt att sikta men det ställer samtidigt krav på snabba reflexer.
Infödingarna på de tidigare nivåerna med pistoler och blåsrör, och de tentakelförsedda aliens som dyker upp senare (och som verkar lite malplacerade i djungeln) är suveränt animerade. I Turok finns faktiskt några av de bästa animationer som hittills har skådats i ett PC-spel. Dödsscenerna är särskilt imponerande: dinosaurierna kastar sig av och an och vrålar ut sin smärta när de har blivit skjutna, människor håller sig för halsen och snubblar omkring när blodet pumpar ut från skottsår, och alla lik krymper och försvinner ner i marken efter några sekunder. Tyvärr misslyckas spelets 3D-motor på andra områden. Eftersom man rör sig på stora, öppna ytor gäller det att även kunna visa detaljer från långt håll.
Probe har försökt lösa det här genom att använda sig av väldigt tjock dimma som begränsar synfältet rejält. Det här gör så att spelet inte sackar, men å andra sidan känns det som om man är vid slaget vid Lützen. Det här medför att monstren kommer fram till dig väldigt fort, och det hindrar ibland även själva utforskandet. Allt för ofta ska man traska omkring i labyrinter och leta efter en utgång som kanske är i närheten, men som man ändå inte ser p g a den digitala dimman.
Tyvärr innebär det också att vissa gömda områden aldrig upptäcks. Det är synd, eftersom man genom att klättra uppför vinrankor, undersöka undervattenstunnlar och gå in i gröna slipgates kommer till rum fulla av bonusar, power-ups och ammunition. Mixen av tangentbords- och muskontroll är ibland svår att behärska, särskilt eftersom den långsamma rotationen gör spelaren särskilt sårbar för attacker bakifrån. Dessutom är det ganska svårt att hoppa.
På många punkter är Turok nästan exakt likadant som konsolvarianten, fast grafiken är bättre än i N64-versionen. Eftersom tyngdpunkten ligger vid utforskande istället för problemlösande känns det som ett snyggt, men ganska enkelt, konsolspel. Grafiken är fantastisk, men spelet i sig känns ganska kortlivat.
En fest för ögon och öron, men problemen är för få och det är för lätt att ta sig vidare.
MATTHEW PIERCE
(Ur PC Gamer nr 14 1998)