Spel Centralen
Spel
Recensioner
Fusk
Trainers
Patchar
Guider
Annat
Hemsida
Gästbok
Nytt
Länkar
Kontakta mig
     
Heroes Of Might And Magic 2

Utgivare: 3DO      Fusk
Betyg: 91%      Guide
Hemsida: ???      Demo


Heroes Of Might And Magic 2

En redaktionell miss gjorde att vi aldrig recenserade det första Heroes Of Might and Magic. Den ansvarige redaktören, eller rättare sagt, den redaktör som bar ansvaret, har nu fått sparken.

Min flickvän tror att jag har blivit tokig. Klockan är tre på morgonen och hon har just gått upp för att gå på toaletten, och funnit mig sittande framför min PC spelandes spel. Inte för att detta är så särdeles ovanligt, men det här är tredje natten i rad, och hon börjar undra om jag inte har blivit tokig på allvar den här gången. Hennes förståelse för min situation ökar inte heller då hon lutar sig över mig och tar en titt på skärmen, och ser en färgglad samling generande gulliga alver, dvärgar, riddare och vättar som promenerar från ena sidan av skärmen till den och andra och slår på varandra. Vilket är allt hon sett varje gång hon tittat, och allvarligt talat, så har jag spelat spelet så länge att jag är för trött för att åstadkomma något inspirerat försvarstal.

Det är nämligen så att Heroes Of Might And Magic 2 är helt suveränt. Det är i grunden ett enkelt krigsspel med inslag av utforskning, och är därmed ganska likt Warcraft. Det utspelar sig i en av dessa fruktansvärda standard-fantasyvärldar, fullpackade med magiska stövlar, andar, bikiniklädda barbarkvinnor, trollkarlar med spetsiga hattar och allt annat tjafs, sämre än Tolkien, men som jag mot bättre vetande faktiskt tycker rätt bra om.

Spelet utspelar sig på en serie kartor, som likt Civilization är helt svarta i början, förutom området omedelbart i närheten av din första hjälte. Vanligen, men inte alltid, så har du dessutom en stad till att börja med. Du använder din hjälte till att utforska kartan, leta efter skatter, artefakter, monster och ett antal olika sorts gruvor som producerar de resurser du behöver för att bygga saker. Detta görs sedan i staden, där du konstruerar nya byggnader för att ge dig fördelar, som mestadels leder till att du kan producera nya, större och bättre monster till din armé. Att hantera resurserna rätt är den första utmaningen i spelet, och är ganska lätt att lära sig, men kan vara jäkligt krångligt att bemästra, speciellt eftersom du skaffar fler och fler städer och hjältar till din armé under spelets gång.

Det finns sex olika sorters hjältar i Might And Magic, och var och en börjar i olika sorters städer, vilka producerar mycket olika trupper. Här har Might And Magic ett övertag över Warcraft, vilket hade utseendemässigt annorlunda, men praktiskt taget likadana, enheter. Jag har inte gjort mig besväret att räkna dem, men det måste vara 70 eller så olika enheter i spelet. Alla dessa produceras dessutom inte i städerna. En del, t.ex. nomader eller andar kan man bara hitta genom att utforska kartan noggrant.

Spelet har en kampanj, i vilken du väljer vilken av två söner till den nyss avlidne kungen du vill stödja. Den ene är en elak typ, och övertar tronen omedelbart. Om du spelar kampanjen på hans sida får du välja mellan en av de tre "Onda" hjältetyperna (nekromantiker, barbar eller krigsmagiker) vilka producerar monster som vättar, skelett och drakar. Den andre prinsen är en helgonlik, nobel typ, och om du spelar på hans sida får du vara en av de goda; riddare, trollkvinna eller trollkarl med åtföljande dvärgar, riddare, jättar och liknande. Som jag nämnde tidigare påverkar den typ av hjälte du väljer den typ av stad du startar med. Dock finns det ingen övre gräns på hur många enheter du kan ha under ditt befäl när du väl börjat spela, och du kommer garanterat att ta städer från dina fiender.

Den enda ytterligare del av spelet som kräver en viss förklaring är striderna. Dessa är omgångsbaserade och utspelas på en spelplan uppbyggd av hexagoner (även om detta inte märks om man inte sätter på hexlinjerna i "options"). När du stöter på en fiende eller belägrar en stad får du upp en ny bild som innehåller motståndarens och dina egna styrkor, uppradade på varsin sida av skärmen. Enheterna på båda sidor får nu flytta i tur och ordning efter snabbhet, och kan röra sig, skjuta (om de har ett avståndsvapen) eller attackera, beroende på räckvidd. Striderna är i början rätt förutsägbara, när båda parterna flyttar sig in i mitten och bankar skiten ur varandra, men efter ett tag börjar man komma på effektiva taktiker, ofta baserade på det stora antal magiska formler dina hjältar kan lära sig.

Detta beskriver i stort sett hur allt fungerar, men beskriver nog inte den förbehållslösa glädje detta spel förmedlar. Till att börja med kräver det bara lite "luddigt tänkande" från din sida för att du ska vara framgångsrik. Detta beror på att det visserligen pågår en enorm massa beräkningar i bakgrunden, men du behöver inte bry dig om alltihop för att ha kul. Om du vill så kan spelet ge dig all information du någonsin kan tänkas behöva, men du kan också klara dig utan problem utan att veta om varenda detalj som pågår under ytan. Detta innebär att du kan koncentrera dig på att bara njuta av att utforska kartan, som har så många saker utspridda att den blir ett tidsfördriv i sig. Det här spelet kan du verkligen gå helt upp i, och det är därför jag har spelat det så mycket den senaste tiden.

Den andra mycket tillfredsställande saken med spelet är sättet du utvecklas på. Dina hjältar får individuella erfarenhetspoäng när de vinner strider eller upptäcker vissa saker. När de har tillräckligt kan de höja sig en "nivå" och få en bonus på en av fyra nyckelfärdigheter; Attack, Försvar, Magi och Kunskap (de första tre behöver nog ingen förklaring, och den sista avgör hur många poäng du har att kasta trollformler med). Du får också välja en förbättring av en sekundär färdighet. Några av dessa, t.ex. Bågskytte, är till nytta i strid, andra, t.ex. Transport, hjälper dig på kartan genom att låta din hjälte förflytta sig snabbare. Ytterligare andra hjälper dig att återvinna magipoäng eller skapa odöda av döda soldater på slagfältet. Eftersom allt detta gör hjältarna till rätt sammansatta personer så kan man bli ganska fäst vid sin favorithjälte.

Detaljerna är dessutom helt perfekta. Varje objekt, varje varelse, varenda pryl i spelet finns förklarad i ett suveränt hjälpsystem som endast kräver att du vänsterklickar på det. Animationen av dina varelser och hjältar är suverän, min speciella favorit är när vampyrerna håller upp slängkappan framför ansiktet för att skydda sig när en explosion inträffar i närheten. Spelet har dessutom så mycket djup att det är svårt att tröttna på det. Varje gång du tror att du håller på att bli en aning uttråkad, eller aningen trött på vad som händer så dyker något upp som gör dig intresserad igen. Detta beror delvis på den suveräna designen av varje nivå, och med tanke på att själva spelet är ganska grundläggande ger detta en ny dimension åt vad som annars skulle ha kunnat vara tråkig upprepning. I vissa nivåer måste du inta ett visst område, medan andra ger dig en viss tid på vilken du måste klara ett uppdrag. De datorstyrda spelarna är dessutom ganska smarta, och blir bättre allteftersom du spelar, så att de blir svårare och svårare att slå. Precis som i Civilization har de olika personligheter som avgör hur de spelar, t.ex. stannar "byggare" på ett ställe och bygger jättelika arméer, medan "utforskare" kommer att stöta på dig tidigt i spelet, kanske innan du är riktigt redo för dem.

Dessutom är spelet svårt. Det finns inga superlätta uppdrag, och du kommer allt som oftast att finna dina planer kullkastade. Inte nog med att du måste utveckla och använda en strategi för att vinna, du måste dessutom kunna anpassa dig till eventuella oväntade händelser när de inträffar.

Lägg sedan till denna starka blandning en omfattande och lättanvänd nivådesigner så du kan bygga nivåer till dina vänner och ett flerspelarnät som klarar en hel del, och Heroes Of Might And Magic 2 spöar det mesta här i världen.

Det är svårt att komma på något negativt att säga om det här spelet, möjligen att det inte har ett speciellt originellt tema. Som du kanske har märkt har jag nämnt Civilization och Warcraft litet här och var i recensionen, och det här spelet hämtar en hel del inspiration från båda. Och då nämner jag inte ens det första Heroes Of Might And Magic, vilket är i stort sett exakt samma spel, förutom en del nya monster och varelser. Men det är det faktum att detta spel tar så mycket från sin föregångare, och från andra, som gör att det är så kul att spela. Det här är strategispel på PC när det är som bäst, destillerat från de finaste årgångarna och kärleksfullt serverat med humor, intelligens, och inte så litet djävulsk list iblandat.

PC GAMERS BETYG 91%

Might And Magic 2 är en suverän strategispelsfest,
som vilar stadigt på gamla beprövade lagrar.

STEVE FARAGHER
(Ur PC Gamer nr 5 1997)