Nio små nissar i midnattstimma
traskar fram i månljusstrimma.
Ugglan hoar i sitt näste.
Istapp faller tyst från fäste.
Nisse spetsas utav tappen,
tomten ligger död på trappen.
Utanför dörren står gröten och ångar,
åtta små nissars intresse den fångar.
Under stigande hunger fatet de nalkar,
en stackars tomte på kanten halkar.
Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt,
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt.
Många springor stugan har
där sju små nissar in sig tar.
Katten som bak dörren ruva,
slukar Nisse med hull och luva.
Resterna av tomtehand
suger Misse bort från tand.
Sex små nissar mot julbordet ila,
snabbt dom uppför bordsben kila.
När sista tomten över kanten hasar,
han tappar greppet och nedåt rasar,
faller nedåt likt ett lod,
mattan den blir röd av tomteblod.
Fem små tomtar i väldig iver,
springer runt ty hungern river.
Nisse snubblar på sitt skägg,
faller rätt på knivens egg.
Lilla Nisse, stackars saten
han rinner ut i sillsallaten.
Fyra nissar har festat på sill,
och nu de törsten sin släcka vill.
Mot glöggen de ilar i samlad tropp
och tar för sig av drycken i varsinn kopp.
Ner faller Nisse i glögghett hav.
Likt en skållad mandel hans skinn faller av.
Tre små tomtar i granen svingar
mellan ljus och änglavingar.
Nisse sig för nära våga,
snart han står i ljusan låga,
doftar snart likt vidbränd stek,
ångrar då sin yster lek.
Två små tomtar omkring sig tittar
då en smällkaramell de hittar.
Nisse ner på den då hoppar,
men detta den ej stoppar.
I tak, på golv på gardin med frans
finns nu Nisses hjärnsubstans.
Husbonn stiger upp i natten
för att kasta lite vatten.
Under husbonns tunga toffla,
Nisse blir till krämig våffla.
Snön ligger vit lite här och var,
inte en jävla tomte finns kvar.