Käre son
Bara ett par rader så du vet att jag ännu lever. Jag skriver detta brev sakta, för jag vet att du inte kan läsa så fort.
Du kommer inte att känna igen huset när du kommer hem för vi har flyttat. Jag kan tyvärr inte ge dig adressen, eftersom den
förra Bergen-familjen som bodde här tog med sig numret till sitt nya hus för att slippa ändra sin adress.
Lite om din far, han har nytt jobb. Han har 500 man under sig, han klipper gräset på kyrkogården.
Det fanns en tvättmaskin i vårt nya hus här vi flyttade in, men den fungerar inte bra. Förra veckan stoppade jag 14 skjortor i den och drog i snöret, och sedan dess har jag inte sett dem.
Din syster fick barn i morse. Jag har inte fått reda på om det blev en pojke eller flicka, så jag vet inte om du är morbror eller moster.
Farbror Olaf drunknade i ett whiskyfat på Oslo bryggeri för en tid sedan.
Några arbetare hoppade i för att rädda honom men det gick inte. Han kämpade modigt, han bara log och ville stanna kvar.
När vi kremerade honom brann han i tre dagar.
Din far drack inte mycket i julas. Jag hällde en burk motorolja i hans ölsejdel och det höll honom igång till nyårsdagen. Jag var hos doktorn i torsdags, din far var också med. Doktorn satte ett rör i munnen på mig och sa till mig att inte öppna den på 10 minuter. Din far erbjöd sig att köpa röret.
Det regnade bara två gånger i Bergen förra veckan, först tre dagar sedan fyra dagar. I måndags var det så blåsigt att en av våra hönor la samma ägg i fyra dagar.
Igår fick vi ett brev från begravningsentreprenören som bad oss betala sista delen av din mormors begravningskostnad, annars skulle han gräva upp henne igen.
Din älskade mor
PS. Jag skulle ha skickat 100 kronor men tyvärr hade jag redan klistrat igen kuvertet. DS