Att vara sig själv
När
man bara vill vara ifred ...
| Självupptagenhet
eller ödmjukhet |
| Att
vara sig själv. Vadå ...? Vem fan vet vem den är! Ofta
har man väl hört, i olika sammanhang, som då man ska
söka jobb eller ska träffa en grupp människor som man
aldrig sett förut - Var dig själv. Betyder det att man kan komma okammad och i strumplästen, slänga upp fötterna på bordet framför personalshefen, tända en cigg o sitta å mysa i den avslappnande atmosfären. Eller betyder det bara att; kom som du är bara du uppför dig sammanhangsenligt, och visar upp din fördelaktigt sociala sida och dina meriter på ett avslappnat och professionellt sätt. Så att bilden verkar sann. Jag har själv inbillat mig att detta med att vara sig själv är, antingen en fulländad egotripp, eller i bästa fall att man inte är som alla andra vill att man skall vara. Och detta rimmar dåligt med vad andra människor förväntar sig av mig. Med utgångspungt av detta faktum antar jag att man menar med utrycket, kom som du är att - kom som vi förväntar oss. Att vara sig själv, eller hitta sig själv, har förbryllat människan sen den dag hon kom till. Det är väl en av de största existentiella frågorna som finns! Till att börja med föds vi villrådiga och identifierar oss med än den ena, och än den andra. Sedan bryter vi oss ut från skal efter skal och det slutar med att vi sedan inser, att det vi söker står inte att finna. Jag
kan framkalla en å annan minnesbild om att jag försökt
att komma på vem jag är, jag har aldrig kommit fram
till den dörren men blivit varse många andra som stått
där. Nåväl! Dilemmat är följande: Då någon vet vem du är blir det snart fler som tror sig veta det också. Det leder till att snart har de skapat sin egen seriefigur. Kalle Anka är ett bra exempel, han är beständig. Alla vill att han skall vara just så som han är, det är tryggt på nåt sätt. En människa däremot är någonting annat, att vara så som en människa är att utvecklas och det följer henne livet igenom. Forts... | Till artikel | | Sajtbas | |
End ....