Bränslesystem .
080205/GG

1 Allmänt.
Moderna bilar har bränsleinsprutningssystem som styrs av fordonsdatorn. Bränsle tillförs från bränsletanken, av en elektrisk bränslepump. Denna är ofta inbyggd i tankarmaturen som är monterad i bränsletanken. Bränslet passerar via ett bränslefilter till en tryckregulator. Efter tryckregulatorn finns ett bränslefördelningsrör vilket fungerar som en buffert för bränslet till bränsleinjektorerna. Injektorerna sprutar in bränsle i cylindrarnas inloppskanaler. Injektorerna styrs av fordonsdatorn som genom de elektriska impulsernas längd bestämmer den insprutade bränslevolymen. Datorn beräknar impulsernas längd, baserat på information från olika givare.
Många bilar har idag en bränsleavstängningskontakt som är monterad i bilens kupeutrymme. Denna kontakt stänger av bränsletillförseln till motorutrymmet i händelse av kollision. Kontakten är manuellt återställbar i händelse av ofrivillig utlösning.

                                                                                   Bränslesystem.

2 Tankarmatur.
De flesta bränslesystem har idag bränslepump, kombinerat med givare för bränslemätare, placerad i bränsletanken. Pumpen är av högtryckstyp med integrerad tryckregulator. Pumpen är kapabel att leverera ca 60 liter bränsle per timma. Då endast en bråkdel av detta förbrukas av bilens motor, kommer det mesta av bränslet att recirkuleras tillbaka till tanken. Därigenom erhålls kylning till pumpen och bränslesystemet.
En del system kan styra pumpkapaciteten genom att variera spänningsmatningen till pumpen.
En backventil i bränslepumpen gör att bränsletrycket i ledningen efter pumpen, kvarstår efter att pumpen stannat. En övertrycksventil öppnar och shuntar bränsle till tanken om pumptrycket blir för högt. Detta kan ske t. ex vid igensatt bränslefilter eller stopp i bränsleledning.
Givaren för bränslemängd består av en flottör vars arm löper på en motståndsbana.
Fordonsdatorn kör bensinpumpen i ca en sekund efter att den fått signalen ”tändning till”. Pumpen körs också så länge som datorn får signalen ”start” från tändningsnyckeln. När datorn får sinal från vevaxelgivaren (motorgång) hålls pumpen igång, även efter att tändningsnyckeln lämnat startläget.
Fordonsdatorns styrning av bensinpumpen sker alltid via ett mellanrelä.

3 Bränsletrycksregulator.
För att säkerställa att insprutad bränslemängd endast bestäms av injektorernas öppningstid som styrs av fordonsdatorn, är det viktigt att differenstrycket över injektorn hålls konstant.

                                                                   Differenstryck över injektor.

Då trycket i grenröret, där injektorns utlopp mynnar, varierar med gasspjällets läge (undertryck vid stängt gasspjäll vid motorgång), måste ingående bränsletryck regleras. Detta sker med hjälp av en bränsletrycksregulator. Denna regulator är normalt monterad på bränslefördelningsröret som fördelar bränsle till injektorerna. Bränslet från bränslepumpen kommer in till bränslefördelningsrörets ena ände och genom reglerventilen tillbaks till bränsletanken.

                                           
                                                                   Bränsletryksregulator.

Fjädern i regulatorn pressar ner membranet så att ventilen begränsar återflödet till tanken. Bränsletrycket från bensinpumpen pressar upp membranet och fjädern så mycket att ventilen öppnar tills önskat tryck kvarstår i inloppet. Fjädern i tryckregulatorn bestämmer nominellt bränsletryck (normalt 260-270 kPa övertryck).
När motorn inte går håller fjädern ventilen stängd vilket kvarhåller trycket i systemet.
För att hålla konstant tryck över injektorerna, oavsett trottelposition, är tryckregulatorn ansluten till motorns inloppsgrenrör. Vid stort undertryck i grenröret hjälper detta till att öppna regulatorns ventil mera vilket ökar returbränsleflödet till bränsletanken.  Detta medför att övertrycket på bränslet in till bränslefördelningsröret minskar lika mycket som luftundertrycket i grenröret. Dvs differenstrycket över injektorerna hålls konstant.

4 Bränslefilter.
Bränslefilter vid bränsleinsprutning är betydligt större än vid förgasarmotorer. Rent bränsle är viktigt vid insprutningssystem och filtret genomströmmas av mycket mer bränsle än vad motorn förbrukar. Därför är det viktigt att filterbyte utförs enligt rekommenderat intervall.

5 Bränslefördelningsrör.
Detta rör är grövre än de vanliga bränslerören. Detta för att utgöra en buffert för bränslematningen till injektorerna. En buffert minimerar tryckvariationer som uppkommer på grund av injektorernas pulsering.

6 Testpunkt.
Många bilar har ett testuttag på bränslefördelningsröret. Med rätt utrustning kan här tryckmätare anslutas utan att systemet behöver öppnas eller avluftas efter mätning.

7 Säkerhet.
Allt arbete med bränslesystem kräver stor försiktighet. Detta då systemet står under tryck även då bilens motor inte går. Efter att ett system varit öppnat, krävs som regel att systemet avluftas före motorstart.

8 Bränsleavdunstningssystem (EVAP).
Det finns ett system som har nära anknytning till bilens bränslesystem. Moderna bilar skall enligt lag ha slutna bränslesystem. Detta för att bränsleångor inte skall läcka ut till omgivningsluften. Bränsleångor uppstår genom skvalp i bilens bränsletank.

När bilen inte går leds förångat bränsle från bränsletanken till en kolkanister, där de absorberas. Då bilen körs i reglerat mod (closed loop), öppnar fordonsdatorn en avluftningsventil och bränsleångorna leds in i motorns inloppsrör, där de blandas med inkommande luft, varvid kolfiltret dräneras. En backventil förhindrar att inloppsluften trycks bakvägen till bränsletanken.
Kolkanistern har även en annan uppgift. Då bränslenivån i tanken sjunker, måste utrymmet fyllas med luft. Annars skulle tanken skrynklas ihop av bensinpumpens sug. Den erforderliga luften ventileras in genom kanistern.
Ett övervakningssystem (monitor) i fordonsdatorn, kontrollerar gastrycket i bränsletanken och övervakar att inget läckage förekommer.