![]()
Mikrodatorn
040112/GG
1 Fordonsdatorn (Microcomputer).
Fordonsdatorn är en digital mikrodator, en kusin till PCn (Personal Computer).
Som en PC består den av en CPU (Central Processing Unit) som utför
beräkningar och datalagring. Den har också som en PC, olika typer
av minneskretsar. Men istället för som PCn, leverera utsignaler till
en bildskärm eller skrivare, lämnar fordonsdatorn sina utsignaler
till olika motorställdon. Insignalerna kommer från ett antal givare
för motorstyrning.

Fordonsdators
interna uppbyggnad.
2 Mikroprocessor (Microprocessor).
Mikroprocessorn även kallad CPU, är hjärtat i fordonsdatorn.
Den utför instruktioner, en i taget enligt ett lagrat program. Den utför
beräkningar och tar beslut om motorstyrning, baserat på tre informationskällor;
- givarsignaler (verkliga ärvärden från motorn).
- systemstrategi (vad förväntas av motorn vid dessa ärvärden).
- program (vad säger lagrat program om bränsleblandning, tändningsvinkel
mm, vid denna strategi).
Olika strategier (olika data för bränsleblandning, tändningsvinkel
mm) måste användas beroende på om motorn skall startas, gå
på tomgång, accelerera etc.
En mikroprocessor uför sina uppgifter (instruktioner) mycket snabbt.
Vid en fyrcylindrig insprutningsmotor, injiceras bränsle och alstras en
tändgnista 200 gånger per sekund, vid varvtalet 6000 r/min.
* 6000 r/min = 100 r/s. - 1 vevaxelvarv = 0,01s = 10ms. -
Under varje varv injiceras och tänds 2 cylindrar.
Motorstyrningen skall alltså injicera och tända en cylinder var 5e
millisekund.
Under denna tid skall processorn avläsa insignaler, analog/digitalomvandla
dessa, utföra beräkningar och sätta utsignalerna för motorstyrningen.
Dessutom har processorn andra uppgifter att kontinuerligt utföra, övervakningssystem
(monitorer), emissionskontroll, beräkna och lämna andra utsignaler,
t ex. indikera motorvarv, bilhastighet mm.
3 A/D-omvandlare (Analog to digital converter).
Omvandlar givarnas analoga signaler (spänningsnivåer) till digitala
signaler (koder) som kan läsas och behandlas av processorn. En del givarsignaler,
t. ex. signalen från lambdasonden, är så små att de måste
förstärkas (AMP) innan de kan A/D-omvandlas.
4 Spänningsreferens (Reference Voltage Regulator).
Fordonsdatorn innehåller en strömkälla, en spänningsreferens
som ger matningsspänning till bilens analoga givare. För att få
stor noggrannhet, måste processorn jämföra givarsignalerna med
en stabil referensspänning.
Bilens batterispänning duger inte här, den kan ju i extrema fall variera
mellan 10 och 14 volt.
5 Minnen.
I fordonsdatorn används tre typer av minnen;
- ROM (Read Only Memory). Minne som bara kan läsas, inte skrivas. Innehåller
det program som tillverkaren lagrat för styrning av denna motortyp.
- RAM (Random Access Memory). Läs- och skrivminne. Används för
lagring av tillfälliga data som används av mikroprocessorn. Minnet
raderas varje gång som tändningsnyckeln stängs av.
- KAM (Keep Alive Memory). Detta är ett RAM-minne som är strömförsett
även då tändningsnyckeln stängs av. I detta minne lagras
adaptiva data och felkoder. Nollställning av fordonsdatorn eller urkoppling
av bilens batteri, raderar detta minne.
6 Utsignaler (Output drivers).
”Output drivers” lämnar utsignaler som påverkar motorställdon.
Många ställdon kräver relativt stor ström för att
fungera. Därför aktiveras dessa med hjälp av mellanreläer.
7 Tabellslagning (Look Up Tables).
Tabeller lagrade i ROM, innehåller data och specifikationer om hur denna
motortyp skall styras under rådande aktuell strategi.
Motortillverkarna utför tester på varje motortyp för att bestämma
bästa bränsleblandning, tändpunkt mm, för varje driftförhållande
(strategi), start, tomgång, acceleration etc. Resultatet av dessa tester
är serier av data som lagras i fordonsdatorns ROM. Tillverkningstoleranser
som skiljer en speciell motor från prototypen, kan göra att lagrade
tabelldata inte motsvarar optimala data för just denna motor. Med hjälp
av sin adaptiva förmåga, kommer fordonsdatorn att korrigera för
dessa tillverkningstoleranser.