Magi i saga och verklighet

I vardagligt tal kan ordet "magi" syfta på minst tre olika saker. Det kan vara (1) illusionisters tricks, (2) försök att påverka verkligheten med hjälp av besvärjelser och ritualer, eller (3) trolleri i sagorna. Anti-potteristerna menar att verklighetens magi är samma sak som sagomagin. En häxa är en häxa vare sig det är i verkligheten eller i sagans värld. Men stämmer det?

Verkliga häxor ägnar sig åt ockultism men kan knappast förvandla dig till en padda. Det finns inget stöd i vetenskapen för att magi skulle fungera på minsta sätt. Om verkliga häxor (alltså utövare av nyhednisk wicca-religion) kan få kontakt med onda andemakter, är det förstås tänkbart att dessa skulle kunna angripa någon med sjukdomar eller frestelser. Men det är nog mer sannolikt att sådana andemakter ger sig på häxan själv än att de låter sig styras av hennes besvärjelser. Ingenting i den historiska mänskliga erfarenheten tyder på att det går att skaffa sig makt, rikedom eller något annat med hjälp av magi.

Sagornas magi däremot fungerar. I sagans värld kan somliga flyga på kvastar, förvandla möss till hästar eller tända brasan enbart genom att vifta med trollstaven och uttala en magisk formel. I sagans värld råder alltid en förändrad verklighet. Där finns varelser som inte existerar i verkligheten: jättar, troll, älvor och drakar. Magin är en del av det fantastiska i fantasins världar. Den kräver inga ockulta idéer eller ingripanden av onda andar. Den är helt enkelt en särskild förmåga som vissa människor har. Ur författarens synpunkt är den en litterär mekanism som man använder för att få spännande saker att hända i sagan.

Sådana förmågor kallas inte alltid för magi. Stålmannen kan flyga, har röntgenblick och är osårbar. Pippi Långstrump är så stark att hon kan lyfta en häst. Nils Karlsson Pyssling säger "tjilevippen" och hans kompis blir liten som en mus. I vår tid har den traditionella sagan fått en modernare tillämpning i Science Fiction, där det fantastiska och omöjliga åstadkoms med en tänkt framtida teknologi, men har samma funktion som trolldomen i de gamla sagorna.

Harry Potter är född till trollkarl. När han går på Hogwarts skola och lär sig använda magi är det inte konstigare än att vanliga människor går i vanliga skolor och lär sig läsa, skriva och räkna. Han lär sig ju bara använda de förmågor han är född med. Alltså menar jag att det han sysslar med INTE kan jämställas med verklighetens magiska bruk.

Risk för förväxling?

Men även om sagans magi inte är jämförlig med verklig magi, menar antipotteristerna att det finns risk för att barn blandar ihop sagomagi med riktig magi. Att de blir så fascinerade av Harry Potters värld, att de börjar utforska den ockulta magin i hopp om att skaffa sig sådana förmågor som Harry har.

Till detta vill jag ge tre kommentarer:

För det första: Varje barn som sätter sig på mammas sopkvast, viftar med en pinne och ropar något "magiskt" ord ur böckerna, upptäcker ögonblickligen att det inte fungerar. (Vilket mamma säkert redan har förklarat.) Det ska nog mycket till för att ens det mest fantasifulla barn ska fortsätta efter en sådan erfarenhet.

För det andra: Eftersom det tydligt framgår i Harry Potter-böckerna att bara de som är födda med en särskild förmåga kan trolla, finns det ingenting i dem som uppmuntrar läsaren att tro sig äga sådana förmågor, ens om denne skulle förväxla verklighet och fantasi.

För det tredje: Det är just spänningen mellan den vardagliga verkligheten och sagans värld, som gör den senare intressant och stimulerande för vår fantasi. Om verkliga småflickor vore lika starka som Pippi Långstrump, skulle böckerna om henne inte vara intressanta. Medvetandet om att sagans värld är annorlunda än verkligheten är alltså själva förutsättningen för att sagan ska fascinera oss. Och det vet barnen.