(om du inte redan har förstått det, så förstår du det nog nu när du läser det första "arbetet" på denna sida....jag å mina kompisar é rätt knäppa)

               Psykologi - Hur vi uttrycker oss med vårt kroppsspråk
 
 

Vi har, för att ta reda på hur folk reagerar med sitt kroppsspråk, utsatt folk för en del obehagliga och märkliga situationer. Du ska nu få höra lite om vad vi gjort och hur "offren" har reagerat.

Vi kom en dag och gick som vanligt i korridoren. Mot oss kom en kille i 25-års åldern som vi inte hade en aning om vem det var. Plötsligt utbrister alla ett glatt "Hej", och ler uppskattande mot honom. Han fortsätter gå ca 2 m sedan säger han ett försiktigt "Hej" tillbaka och kollar konstigt samtidigt som han blir lite rosig om kinderna. På tillbaka vägen ser vi samma kille, när han får syn på oss stirrar han bara rätt ner i marken. Undrar vad det var för intressant han såg där???!!!
   Nästa gång vi träffade honom berättade vi vad det var vi egentligen pysslade med. Då tyckte han att det var lite pinsamt. Han sa att han börjat undra om han träffat på oss ute någon gång eller vad det var. Och det verkade som om han blev lite lättad när vi berättade "sanningen" för honom.

Ett annat "försöksdjur" var en kille runt 20 år. Han satt på en bänk och såg filosoferande ut. En av oss gick fram och satte sig tätt intill honom. Han blängde då lite försiktigt och flyttade aningen längre ifrån. Men personen flyttade sig närmare och närmare, tillslut kunde inte killen flytta längre ifrån för då hade han trillat av bänken. Han började istället skruva på sig , pilla med handen på hakan, sneglade flera gånger och när han då upptäckte att personen satt och stirrade på honom steg färgen på kinderna och han reste sig och lämnade sin plats. Vi hade därför inget tillfälle att berätta för honom vad det var som försiggick. Har aldrig sett han efter det. Skrämde vi månne iväg honom från skolan????!!!!

En dag på bussen var det väldigt lite folk. En ensam dam satt långt framme i bussen. Det fanns lediga säten både bakom och framför henne. Till detta försök vi tänkte göra behövde vi två personer till som var villiga att hjälpa till, dessa blev två av våra kompisar. De satte sig bakom damen, en av oss satte sig bredvid henne och de två återstående satte sig på de två lediga platserna framför henne. Hon blev därmed omringad av fem fnittriga tonårstjejer som babblade oavbrutet med varandra om ditt och datt. Vi pratade med varandra som om hon inte existerade.  Först tittade hon ut genom fönstret, sedan började hon titta lite konstigt på oss och det verkade som om hon kände sig väldigt instängd. För att inte skrämma upp henne för mycket talade vi snällt om för henne om vårt projekt som våran "småtokiga" psykologilärare gett oss i uppdrag att utföra. Damen drog då en lättnadens suck, den var inte tydlig men vi såg den.
En dag när vi tog en runda på stan kom vi att tänka på vår uppgift i psykologin om kroppsspråket. Vi fick då ett infall och en av oss gick med raska steg fram till en kille i 30-års åldern som stod ensam, lite avsides, och gav honom en spontan puss på kinden och blinkade åt honom och lämnade honom lika snabbt som hon kommit dit utan att invänta en reaktion. De andra två stod och iakttog händelseförloppet på andra sidan gatan och såg hur paff han blev. Han stod bara och gapade och tittade efter henne med höjda ögonbryn, sedan skakade han på huvudet och skrattade till. De två iakttagarna gick sedan fram till honom och berättade vad som "egentligen" hade hänt. Han såg då nästan lite besviken ut, han hade väl känt hur självförtroendet steg och troligen tänkt något i stil med: " Ser jag så bra ut så de unga flickorna inte kan hålla sina känslor i styr".  Han sa inte så mycket när vi berättade för honom utan bara: "jaha" och ryckte på axlarna. När han såg att "pussflickan" närmade sig de tre log han bara och  blinkade mot henne innan han gick därifrån med raska steg.

Den sista grejen vi gjorde var att gå fram till ett gäng högskolekillar och frågade en av dem om han ville ha ett tuggummi. Alla bara stirrade på oss och sedan på killen som blev utsatt. Vi ställde oss närmare killen och ställde frågan ännu en gång eftersom han inte gett något svar på vår fråga. Efter att ha höjt lite på ögonbrynen accepterade han vår erbjudande och tog emot vårt tuggummi. Det stod helt klart att han och hans kompisar trodde att vi "limmade" på honom. När vi lämnade dem började de skratta ännu mer. För att inte göra dem besvikna och för att låta hans kompisar ha något att prata om sa vi aldrig något till dem om vad vi höll på med. Killen i fråga var dessutom ganska snygg så det gjorde inget att han misstrodde situationen. *tsss*
 

Att våra försökspersoner till största delen bestod av killar var inte planerat utan det bara blev så. De fanns till hands just när vi kom på ett "experiment" att utföra. Nu har du i alla fall fått några exempel på hur folk reagerar på olika situationer som inte är så vanliga i vardagslivet.
 
 

          Dagboksanteckningar över en dag (12/4-99) på Radiologiska avdelningen
                                      på länssjukhuset Ryhov i Jönköping
 

Dagen började med att jag klev upp ur sängen runt klockan 05.00. Tyckte det var väldigt orättvist att jag skulle behöva gå upp så tidigt just denna dag, det var ju min födelsedag. Men upp kom jag i alla fall. Jag anlände till Ryhov ca 06.50. På dörren till Radiologiska avdelningen stod att de öppnade 07.15. Jag såg att det gick lite folk innanför dörren men fick inte ögonkontakt med någon. 07.00 kom en sköterska och öppnade åt mig och jag presenterade mig. Jag fick sätta mig och vänta tills någon kunde komma och ta hand om mig. Allteftersom tiden gick droppade tre klasskamrater till in. Vi satt nog och väntade till 07.40 innan någon hämtade oss. Mats Homélius som vi skulle ha träffat såg jag aldrig till utan det var en sköterska som kom och hämtade oss och släppte av oss vid våra respektive laboratorier där vi skulle vara under dagen.

När jag väl kommit till lab. 3, njurröntgen, där jag skulle vara var det två tjejer som jobbade där. De hade det jätte stressigt och hade knappast tid att prata med mig, allt skulle ske så snabbt. Tjejerna verkade dessutom inte heller ha någon aning om att jag skulle komma dit. När jag förklarade att jag gärna ville tala lite med patienterna sa de att det kunde bli svårt eftersom det var så högt tempo. Jag försökte ställa lite frågor till dem men jag kände mig mest i vägen. Det var väldigt svårt att komma i kontakt med patienterna eftersom det var så stressigt som det var.

Innan jag började ställa frågor till patienterna presenterade jag mig och undrade om det var okej att jag ställde några frågor till dem. Och alla var positiva, det var ingen som nekade mig att prata med dem.
 

Första patienten som jag till slut fick träffa var en man född 1936. Han hade inte haft någon smärta utan bara problem med att tömma blåsan samt att han haft en urinvägsinfektion som gjort att han ofta behövt gå på toaletten.  Han hade också haft lite blod i urinen och varit lite febrig.

Remissen löd:

Tidigare njursten. Febril urinvägsinfektion. Urografi önskas inom 3-4 veckor.

Febril = man har feber
Urografi = Den vanligaste undersökningen som görs inom röntgen utav urinvägarna. Man sprutar in kontrastmedel intravenöst och kontrasten utsöndras i urinen inom några minuter. Urografin visar hur njurbäckenet och urinledarna ser ut samt ger en uppfattning om hur njurarna fungerar genom att man tittar på hur lång tid det tar för kontrastmedlet att utsöndras till urinen. Om man har en nedsatt njurfunktion klarar inte njuren av att utsöndra kontrastmedlet i så stor mängd att röntgenbilderna blir bedömbara.

Patientens beskrivning stämmer bra överens med remissen. Man har dock inte tagit med i remissen att patienten haft hematuri (blod i urinen).

Man röntgade först mannens njurar och urinblåsa för att se hur det såg ut. Man hade då inte injicerat någon kontrast för att det kan göra det svårt att se om det t.ex. finns stenar någonstans. Efter det sprutar man in kontrast intravenöst och gör en kompression där man trycker åt uretärerna med hjälp av små "kuddar" som man pumpar upp så att de trycker åt uretärerna ordentligt. Detta gör man för att inte kontrasten ska gå för snabbt ner till urinblåsan. Trycket kan bli obehagligt för patienten eftersom man trycker åt blodflödet m.m., därför bör denna undersökning ske så snabbt som det är möjligt.  Kontrasten samlas i njurarna och utsöndras i urinen. Man får då en bättre bild av njurarna, njurbäcken, uretärer (urinledare) och urinblåsa.

Patienten har troligen en akut cystit vilken är vanlig hos bl.a. äldre män. Denna beror på svårigheter att tömma blåsan sekundärt till förstorad prostata. Vid akut cystit gör irritation i blåsväggen att man får trängningar vid vattenkastning redan vid en liten fyllnad av blåsan.

Eftersom patienten hade feber skulle det även kunna vara en akut pyelonefrit som han har. Symtomen vid en sådan är hög feber, sjukdomskänsla, ömhet och smärta över den angripna njuren. Patienten brukar också ha problem med vattenkastningen av samma typ som vid akut cystit. Undantag är om urinens passage från njurbäckenet till urinblåsan är förhindrad t.ex. av en sten i uretären.

Patienten hade inte känt sig särskilt sjuk eller haft ont så det är troligen inte akut pyelonefrit han lider utav.

Om diagnosen ställs till akut cystit behandlas patienten med antibiotika i öppen vård. De preparat man använder sig utav är först och främst mecillinam, ampicillin, cefalosporiner, fluorokinoloner och trimetoprim. Behandlingstiden brukar vara 7 dagar. Om patienten snabbt blir besvärsfri behöver man inte göra några kontroller. Om besvären kvarstår trots att man gjort en behandling rekommenderas att man gör en urinodling med resistensbestämning. Möjligheten att det kan vara en sexuellt överförbar sjukdom (ofta klamydia) bör också beaktas som en orsak till symtomen.
 

Nästa patient jag pratade med var en kvinna född 1937. Hon hade inte haft ont utan bara haft en urinvägsinfektion och blod i urinen.

Remissen löd:

Önskad undersökning - Urografi efter premedicinering. Sten?

Diagnos - Konkrement. Utredning via KK.

Anamnes, status - Pt har varit remitterad för en urografi och tydligen reagerat tidigare i samband med CT-
undersökning. Istället har ultraljud gjorts och detta har visat konkrement, möjligtvis, i uretär.

Från röntgens sida har det förordats urografi med premedicinering. Tacksam för sådan.

Pt är remitterad till kirurgen för sina gallstenar.

Betapred 8 mg intravenöst 1 h innan undersökning.

Patientens berättelse och remissen stämmer ju inte riktigt med varandra. Hon säger att hon haft en urinvägsinfektion och blod i urinen. Om detta säger inte remissen något.

Premedicinering = medicinering i förebyggande syfte
Konkrement = stenbildning
Pt = patient
CT = datortomografi
Anamnes = sjukdomshistoria
Status = tillstånd

Man vill alltså göra en urografi på patienten för att man misstänker att hon har stenbildning i en uretär (urinledare).

Innan man ger patienten kontrast måste hon premedicineras för att hon tidigare fått en allergisk reaktion av kontrastmedlet. Medicinen man ger henne för detta är 8 mg betapred intravenöst en timma innan man gör en urografi.

Det som hon reagerat på i kontrasten är troligtvis joden. Är man t.ex. skaldjursallergiker så kan det hända att man får en allergisk reaktion av kontrastmedlet.

Patienten har alltså troligen njursten (konkrement eller urolithiasis). Men det sägs att den typiske njurstenspatienten har så ont att den klättrar på väggarna i undersökningsrummet och patienten jag pratade med hade ju inte alls haft ont.

Ett klassiskt njurstensanfall uppkommer när en njursten lämnar njurbäckenet och sedan fastnar i uretären. Stenen hindrar urinen att passera och njurbäckenet vidgas och trycket hos det ökar. Det förhöjda trycket minskar njurens förmåga att utsöndra urin. När en njursten fastnar uppkommer en ögonblicklig (momentan), svår intervallsmärta i flanken (sidan) med utstrålning ner mot ljumsken och hos män ut i pungen och penis. I samband med den akuta smärtan brukar patienterna få kraftiga trängningar när de kastar vatten. Deras urinmängd är dock oftast liten. I enstaka fall får de en hematuri (blod i urinen). De flesta stenar är så små (4-6 mm) att de efter ett tag spontant passerar genom uretären och försvinner när man kastar vatten. Om stenarna är >8-10 mm får de svårare att passera. Dessa stenar får man avlägsna på annat sätt t.ex. med hjälp av extrakorporeal stötvågslitotripsi (ESVL) även kallat stenkross. Man spränger då njurstenen med energivågor.

I vissa fall när man gör en urografi syns inte stenen men man kan indirekt se var den är genom att det sker en försenad utsöndring av kontrasten samt en njurbäckendilation (vidgning av njurbäckenet) på den sjuka sidan.

Det akuta njurstensanfallet behandlas främst med prostglandinsynsteshämmare (=NSAID-preparat, t.ex. Voltaren® eller Confortid® i injektion).

Är det inte njursten hon har så tyder väl allt på att det i så fall är en akut cystit även i detta fall.
Den tredje patienten var en man född 1915. Han hade inte haft ont vid njurarna och inte haft någon blod i urinen. Det enda problem han haft var med vattenkastningen. När det gäller ryggen hade han haft smärtor när han var uppe och gick men inte när han satt eller låg ner och vilade.

Remissen löd:

Önskad undersökning - Urografi + nedre bröst och övre ländrygg.

Diagnos - Avflödeshinder? Indikationer för spinalstenos?

Anamnes, status -  Sedan flera år tillbaka gradvis tilltagande besvär med urineringen. Nu svårt att hålla sig men
även svag stråle och svårt att tömma. Tilltagande besvär från övre ländrygg som kommer så fort han rör sig. Är bra i vila, strålar ej ner i ben. Kraftigt förstorad benignprostata. Tidigare PSA-värden normala. Kreatinin 103.

Indikation = tecken
Spinalstenos = Kronisk ryggsmärta som beror på förträngning av spinalkanalen i ländryggen.
Benign = godartad
PSA = prostata-specifikt antigen. Koncentrationen stiger vid prostatacancer.
Kreatinin = Kreatininvärdet mäts för att få ett mått på glomerulusfunktionen hos njuren. Kreatininvärdet
(=glomerulusfiltrationen) hos unga vuxna ligger på ca 125 ml/minut. I högre åldrar är värdet något lägre.

Remissen och patientens beskrivning stämmer bra överens.

Denna patient har troligen en prostatahyperlasi som är en diffus förstoring av blåshalskörteln, prostata. Prostatahyperlasin blir vanligare ju högre upp i åldrarna man kommer. Alla män över 70 år har en viss prostatahyperlasi men alla får inte vattenkastningsbesvär. Etiologin (orsaken och uppkomsten) till sjukdomen är inte helt klarlagd, möjligen beror den på en rubbning i den hormonella balansen med ökande ålder.

Vid hyperlasi växer körtlarna som prostatan består av i storlek. Den övre delen av urinröret samt blåshalsen komprimeras och den normala prostatavävnaden trycks ihop till en smal bård perifert utmed prostata-kapseln. De förstorade körtlarna(=adenom) buktar då mot varandra och upp i urinblåsan.  De besvär man får vid prostatahyperlasi beror på att tömningen av urinblåsan försvåras på grund av det trånga urinröret. Muskulaturen i blåsväggen blir kraftigare när man har svårt att tömma blåsan. Detta för att man ska övervinna flödesmotståndet. Symtomen är trängningar till blåstömning (ofta på natten), försvagad stråle, svårigheter att komma igång med vattenkastningen, svårigheter med att tömma blåsan samt efterdropp.

Prostatahyperlasi behandlas ofta kirurgiskt. Den vanligaste operationen är idag TURP (=transuretral resektion av prostata). Vid denna bränner ("hyvlar") man bort den prostatavävnad som buktar in mot urinröret. Patienten är kateterfri och kan åka hem efter bara några dagar.

Patienten kan även ha prostatacancer. Vid sådan har man liknande symtom som vin hyperlasi. Prostatacancer har visat sig genom obduktion vara vanligt hos män över 75 år där var tredje man hade sjukdomen. Majoriteten av de män som man upptäcker har prostatacancer har under sin fortsatta levnadstid inga symtom. En svårighet vid prostatacancer är därför att veta vilka tumörer som man egentligen behöver behandla. Ganska många av männen med prostatacancer insjuknar i smärta från skelettmetastaserna (särskilt i bäcken och kotpelare) som första symtom. Om äldre män fått ryggvärk ska man alltid misstänka att denna beror på prostatacancer.

Mannen i fråga har dock troligen inte en prostatacancer utan en spinalstenos, men man vill inte helt och hållet utesluta att det är prostatacancer.

Är det inte prostatahyperlasi han lider av så kan det vara en akut cystit. Han har de symtomen som stämmer bra överens med dem för akut cystit och så är han en gammal man och det spelar ju också in här.
 

Mina egna reflektioner över dagen:

Det var mycket svårt att få veta allt man var nyfiken på eftersom det var så stressigt som det var. Jag kände mig, som jag nämnde tidigare, som om jag var i vägen ibland. Man ville inte ställa en massa frågor till personalen för de verkade ändå inte ha tid att svara. Allt skulle ske så väldigt snabbt. Hela situationen hade nog varit bättre om personalen varit lite mer informerade om att jag skulle komma dit och om tempot varit något lugnare. Men om man bortser från detta tycker jag att det var en trevlig dag och att jag genom att skriva dessa dagboksanteckningar och läsa i litteraturen har lärt mig en hel del om problem med njurar och urinvägar.
 
 
 

  Individuell skriftlig dokumentation av omvårdnad av dagkirurgisk patient pre-, per- och postoperativt

Under mina kliniska studier på Värnamo sjukhus följde jag en poliklinisk patient från det att han kom till sjukhuset tills dess att han lämnade det. Patienten i fråga var en man född på 1920-talet som sedan slutet av 1980-talet kommit in med jämna mellanrum för att utföra TURP-operationer (TURP = Transuretral resektion av prostata) p.g.a. att han har prostatacancer samt prostatahyperplasi. Normalt sett så får patienten efter en sådan operation stanna kvar på sjukhuset några dagar och kallas då ej poliklinisk patient.  Men eftersom denna patient har gjort denna operation flera gånger och vet vad det handlar om samt att det inte tillstötte några komplikationer gällande operationen gjorde att han kunde åka hem några timmar efter det att operationen var färdig.

Patienten anländer till operationsreceptionen

När patienten anländer till operationsavdelningen anmäler han sin ankomst till personalen i operationsreceptionen. Han får sedan gå in i en hytt och ta på sig en av sjukhusets långskjortor och sedan sitta där och vänta tills en sköterska kommer och hämtar honom och för honom in till ett överföringsrum. Om patienten är inneliggande kommer han från en avdelning och får då ligga i ett rum och vänta på att få komma in i överföringsrummet. Under tiden han väntar kan han få läsa en tidning eller lyssna på freestyle. Innan de kommer in i förberedelserummet har de premedicinerats med Alvedon®.

Överföringsrummet

Här finns en ny säng som patienten får flytta över till antingen själv eller med hjälp av personalen. Sängarna finns av olika sorter beroende på vad för slags operation som ska utföras. Just till TURP-operationen använder man ett s.k. gyn-bord för att patienten ska kunna ligga upp med benen samt ha dem särade så att operatören kommer åt själva operationsområdet. I överföringsrummet tar oftast en undersköterska emot patienten och sätter på honom en mössa, strumpor samt tar fram det dropp (nutrition) som behövs för operationen. Från överföringsrummet förflyttar man sig sedan till ett förberedelserum.

Förberedelserummet

I detta rum sker som man hör på namnet alla förberedelser med patienten inför operationen. Man sätter på EKG-elektroder, tar pulsen, mäter blodtrycket och sätter venflon på patienten. Venflon sätts oftast av narkossjuksköterskan. Narkossjuksköterskan frågar patienten en massa frågor t.ex. om han äter några mediciner, om han är allergisk mot något (då framförallt läkemedel), när han åt och drack senast, om han har problem med hjärta, lungor m.m. Detta för att veta vad man kan ge för olika anestetikum, om operationen kan utföras eller om man måste vänta några timmar p.g.a. att det har gått för kort tid sedan patienten åt senast m.m. Man frågar patienten om dennes födelsedata för att inte förväxla honom med någon annan, man frågar vad det är som ska opereras och om det är på höger eller vänster sida av kroppen så att man inte opererar fel organ eller fel sida på patienten. Läkaren kommer också in och pratar lite med patienten och fställer ungefär samma frågor som narkossjuksköterskan. Om patienten ska ha t.ex. spinalanestesi eller epiduralanestesi görs detta även i förberedelserummet av en narkosläkare. Om patienten har väldigt mycket hårbeklädd hud där ingreppet ska ske rakas patienten. I förberedelserummet ser man också till att patienten ligger bekvämt, man hämtar fler kuddar och mjukt skinn för att man ska undvika trycksår. Man ser också till att patienten inte fryser och om patienten ska vara vaken frågar man honom om han vill ha en freestyle för att kunna lyssna på musik. Vill patienten ha detta får han en lista över alla olika band man har på avdelningen och kan då själv välja musik. Patienten kan även få något att slumra på t.ex. Diprivan®. När alla förberedelser är klara både med patienten och med all utrustning som ska användas under operationen körs patienten in i operationssalen.

Operationssalen

Väl inne i operationssalen kopplar man på EKG:t, sätter på en pulsoxymeter på ett finger samt en blodtrycksmanschett som pumpas upp automatiskt och avläses på samma övervakningsapparat som EKG:t och saturationen av syre. På denna apparat avläses också utandningsluftens koldioxidhalt(kapnografi). Om det är något som är fel larmar apparaten. I venflonet injiceras de olika anestetikum patienten ska ha. Till venflonen är också droppet kopplat.

Innan kirurgen kommer in har hans assistent steriltvättat det område där ingreppet ska ske. Man har också klätt in patienten i sterila dukar samt gjort så att patienten ligger så bekvämt som möjligt och att han inte ser själva operationsområdet.

Under operationen för narkossjuksköterskan en detaljerad övervakningskurva. Här dokumenteras narkosform, alla farmaka som använts under operationen, förändringar i patientens puls och blodtryck e.t.c. Vid stora kirurgiska ingrepp krävs kontinuerlig tillförsel av vätska, plasma, blod och blodprodukter efter behov. Det är narkospersonalens uppgift att hela tiden hinna tillföra samma mängder som förloras genom blödning och avdunstning i operationssåret. Förutom att ha kontroll på apparaten som visar puls, blodtryck, hjärtverksamhet m.m. ska narkospersonalen också titta på patientens hudfärg och pupillstorlek för att se så att patienten mår bra. Om patienten fått narkos är det naturligtvis narkospersonalens uppgift att när operationen är slut få patienten att vakna. När patienten vaknat till och andas för egen kraft körs han ut ur operationssalen och vidare till en uppvakningsavdelning(UVA) eller om patienten är extra känslig till intensivvårdsavdelningen (IVA).

Uppvakningsavdelningen (UVA)

Här får patienten vakna till ordentligt och vila sig medan personalen övervakar de vitala funktionerna. Man kontrollerar blodtrycket var 15:e minut samt mäter saturationen av syre i blodet hela tiden för att se om patienten kanske behöver lite extra syrgas. När patienten vaknat till och känner sig någorlunda pigg kan han få något att dricka samt en smörgås. Små barn får saft och glass. Personalen på UVA ser hela tiden till att patienten mår bra och ligger bekvämt, hjälper till om den mår illa, har ont, känner oro eller behöver gå på toaletten m.m.  Man ser även över operationssåret och förbandet så att det ser fint ut. När patienten verkar ha piggnat till ordentligt får den efter samtal med operatören eller bara med en sköterska åka hem om han är poliklinisk patient eller åka tillbaka till avdelningen därifrån han kom.

Prostatahyperplasi

Prostatahyperplasi är den vanligaste formen av hinder i blåshalsen och översta uretra. Det är en diffus förstoring av blåshalskörteln, prostata. Även prostatacancer kan ge hinder och ibland har personen båda tillstånden parallellt. För att se om prostatahyperplasin även är cancer kan man titta hur högt PSA-värdet är. PSA=prostata specifikt antigen. Detta förhöjs vid cancer. För att mäta det tar man ett blodprov. Är detta då lågt vid förstorad prostata är cancer i stort sett uteslutet.

Prostatahyperplasi blir vanligare ju längre upp i åldrarna man kommer. Alla män över 70 år har en viss prostatahyperplasi, men alla får inte vattenkastningsproblem. Man har inte klarlagt någon etiologi men möjligen är det så att prostatahyperplasin beror på en rubbad hormonell balans med ökande ålder.

Prostatan består normalt av ett 30-tal små körtlar, men vid prostatahyperplasi växer de och blir större. P.g.a. detta komprimeras övre delen av uretra samt blåshalsen och den normala prostatavävnaden trycks ihop. De förstorade körtlarna(=adenom) buktar mot varandra och upp i urinblåsan.

Besvären man får vid prostatahyperplasi och prostatacancer beror på att man har svårare att tömma urinblåsan p.g.a. det trånga urinröret. Tömningssvårigheterna gör att muskulaturen i blåsväggen blir kraftigare för att övervinna flödesmotståndet.

Typiska symtom vid prostatahyperplasi och prostatacancer är försvagad stråle, svårigheter att komma igång med vattenkastningen, svårigheter att helt tömma blåsan, efterdropp samt trängningar till miktion (ofta nattetid). Urinretention är också vanligt. Detta innebär att blåsan blir avstängd och inte kan tömmas. Patienten får då svåra akuta smärtor i nedre delen av buken och en starkt utspänd, sprängande urinblåsa.

Vad är en TURP-operation ?

En TURP-operation innebär att man via ett cytoskop(instrument som består av ett smalt rör med optiska anordningar och belysning, avsett att införas genom urinröret för granskning av blåsans inre yta, urinledarnas mynningar m.m.) med diatermi(man stillar blodet med hjälp av elektrisk ström som leds genom vävnaden) bränner ("hyvlar") bort den prostatavävnad som buktar in mot urinröret. Man ser hela tiden på en TV-skärm var man befinner sig när man "hyvlar". Resultaten som uppnås med TURP är mycket goda, de postoperativa problemen är få och patienten är kateterfri i bästa fall efter några timmar annars efter några dagar. För att uppnå goda resultat vid en TURP-operation krävs det träning och erfarenhet hos operatören.

Operationen kan hjälpa äldre män med deras vattenkastningsproblem. I enstaka fall kan en viss inkontinens uppstå postoperativt även impotens kan uppstå. De flesta män får retrograd ejakulation (sperma upp i prostata istället för nedåt genom urinröret) efter operationen, detta ska patienten få information om preoperativt. Hos 10% av männen återkommer vattenkastningsproblemen efter några år.

Den postoperativa skötseln av patienter som genomgått en TURP-operation är inriktad på att hålla urinvägarna öppna från koagler till dess att blödningarna från operationsområdet har avstannat.

Efter resektioner i urinblåsan är blödningarna endast små till måttliga och de flesta patienter lämnar därför operationsavdelningen med en 2-vägskateter i blåsan. Sköljningen av urinblåsan åstadkommer man genom att patientens diures ökas med hjälp av urindrivande läkemedel. Dessa är vanligen furosemid (Furix®, Lasix® och Impugan®). För att sköljningen ska klaras av bör patienten dricka 3-4 liter om dagen. Inom ett dygn brukar urinen vara klar och fin och katetern kan avlägsnas och diuretikabehandlingen kan avslutas.

Efter resektion av prostatakörteln blöder man betydligt mer än vid resektioner i urinblåsan. Det behövs därför här en mycket riklig och aktiv spolning för att urinen ska hållas fri från koagler. Spolvätskan består av fysiologisk koksaltlösning och oftast använder man 10-20 liter postoperativt, i enstaka fall det dubbla. Spolningen sker antingen genom en 3-vägskateter ( en kanal för inspolning, en för utspolning av vätska samt en kanal till spärrballongen i kateterns spets) eller genom en kombination av suprapubisk kateter för inspolning och en 2-vägskateter för utspolning. Spolningsvolymerna styr urinens färg. Man behöver inte spola in större mängder än att urinen blir ljusröd. Den viktigaste uppgiften för ansvarig sjuksköterska är att hålla reda på och registrera att den vätska som spolas in i patientens urinvägar också kommer därifrån (jämte producerade urinmängder)

Vid operationen jag var med på gjordes denna spolning under tiden som operatören "hyvlade" bort delar av tillväxten hos prostatan. Jag antar att det var därför som patienten kunde åka hem samma dag och inte behövde ha någon kateter så lång stund utan bara medan han låg på UVA. Den spolningsmetod man använde var den med 3-vägskateter.

En person med prostatacancer som inte vill opereras kan medicineras istället. Det finns två olika typer av medicin som kan ges. Dessa är:

- 5à-reduktans hämmare, t.ex. Proscar®, hämmar bildningen av aktiva delen hos testosteron (dihydrotestosteron) och  prostatan slutar växa.
- à1-blockerare t.ex. Xatral®, hämmar blåsmuskeln, uretra och prostata så att man inte behöver urinera så mycket. Här minskar inte prostata i storlek.
 

Anestesiform

Den anestesiform som användes vid just det ingrepp jag följt var spinalanestesi. Det går till så att en narkosläkare under sterila förhållanden injicerar lokalbedövningsmedel i durasäcken där det blandas med spinalvätskan. Bedövningsmedlet utövar sin verkan på nervrötterna och kanske även på ryggmärgens ytskikt. Effekten kan ses först på de sensoriska nerverna och sedan på de motoriska. Utbredningen av spinalanestesin är framförallt beroende av mängden (volymen) och av patientens kroppsläge. Man får aldrig tippa patientens huvudända neråt för då förflyttas anestesimedlet högre upp i spinalkanalen och kan där slå ut nerverna till andningsmuskulaturen.

Egna reflektioner

Om man ska börja med de saker som jag tycker var bra så var det att man var mycket noggrann med att patienten skulle ligga bra och inte skulle frysa. Man lade kuddar och skinn på alla ställen där man kunde tänka sig att trycksår kunde uppstå samt att patienten fick ha filtar och handdukar på sig för att inte frysa. Man höjde upp huvudändan om patienten tyckte att den låg för lågt med huvudet.

Bra var också att patienterna hade möjlighet att lyssna på musik under operationen om de inte fick narkos. Ville patienten slumra lite så gick det också bra att få lite farmaka injicerat. Det gör ju att det hela inte känns så långtråkigt och man slipper höra alla jobbiga ljud från t.ex. borrmaskiner.

För de små barnen hade man speciella små rum där de kunde vara med den/de som var med dem innan de skulle till överföringsrummet. Dessa rum var fint målade och där fanns en del av den utrustningen som de använder under operationen, detta för att barnet skulle kunna bekanta sig med dessa och kanske bli lite lugnare inför operationen. Det fanns också en del böcker om tecknade figurer som var på sjukhus som de kunde titta i.

De som inte kan svenska får ha en tolk med sig och det är ju väldigt bra så att patienten kan få den information som behövs inför operationen och även efteråt. Det som jag tyckte var lite dumt angående tolken var att han/hon inte får stanna kvar under själva sövandet samt då patienten ska väckas efter operationen. Patienten förstår ju inte vad narkossjuksköterskan säger och kan inte heller förklara vad den vill om det är något som inte känns bra när den vaknar.

På uppvakningsavdelningen tycker jag att man tog mycket väl hand om patienterna. Man hjälpte dem så fort de började må dåligt. Var de hungriga kunde de få något att äta t.ex. saft, te, kaffe eller choklad samt en smörgås. De små barnen får även glass om de vill.

Gällande steriliteten så var den bra på vissa punkter och på vissa fanns det brister. Inne på operationssalen var läkaren och hans assistent väldigt noggranna. Vid vissa operationer ska man ju inte lämna operationssalen, men detta tycker jag inte man höll på alls. Vissa undersköterskor bara sprang ut och in på salen hela tiden.

När det gäller narkosen ska man ju inte prata när patienten precis ska somna eftersom den då kan höra ljud väldigt högt, även viskningar kan bli till jätte höga ljud för den som sövs. Men på salen var det prat hela tiden, man verkade inte alls tänka på det här. Man kunde t.o.m. slänga ur sig lite dumma kommentarer om patienterna som t.ex. att den var väldigt fet o.s.v.

Angående sekretessen så verkade man hålla bra på den, men jag såg en läkare som bara slängde en röntgenplåt i papperskorgen utan att klippa bort patientens namn och födelsedata. Detta är ju otroligt klantigt, men som tur var såg vi  detta och kunde plocka upp plåten och avlägsna namn och födelsedata på den.

När det gäller användandet av parfymer och smycken så använde de flesta i personalen detta trots att man inte bör göra det p.g.a. allergier, bakterier och att smycken kan lossna och hamna i operationssåret utan att man märker det.

För att undvika blodsmitta bör man använda handskar när man sätter venflon samt när man kan ha blodkontakt på annat sätt. Tyvärr såg jag knappast någon som använde handskar. De sa att de tycker det är svårt att arbeta med dem på sig, och visst det är det men man lär ju sig med tiden om man använder dem jämt.
 
 

                            Redovisning av laboration 3 i bioteknik moment mikrobiologi
 

Syftet med denna laboration är att titta på utseende och egenskaper hos okända bakterier. Genom biokemiska och mikroskopiska metoder ska vi komma fram till vilken bakterie det är vi har. I min grupp valde vi bakterie nr. 2. Vad detta är för någon bakterie får vi alltså se i slutet.

 1 Gramfärgning

Tvätta ett objektglas med etanol och låt det torka. Placera sedan en droppe vatten på glaset och slamma upp en ögla bakterier i det. Torka preparatet över en brännare. Glaset ska inte bli så varmt att du inte kan hålla i det med fingrarna och vattnet får inte börja koka. Efter detta ska färgningen börja. Vi täcker den torkade bakteriefläcken med kristallviolettlösning och låter det färga i 30 s - 1 min och sköljer sedan bort färgen med vatten. Vi droppar på jod-lösning som får verka i ca 1 min och sköljer sedan preparatet i 96%-ig etanol eller aceton med hjälp av en pipett. Skölj bara ett par sekunder med detta annars kan preparatet avfärgas allt för mycket. Skölj därefter med rinnande vatten. Droppa nu några droppar safranin eller karbolfuksin på preparatet och låt det verka i 45 s - 1 min. Skälj under rinnande vatten och torka försiktigt med ett filterpapper.

Nu tittar vi på bakterierna i ett mikroskop utan att använda täckglas. Är bakterierna grampositiva eller gramnegativa? Eftersom våra bakterier blev violetta så var de grampositiva. Hade de istället blivit röda hade de varit gramnegativa. Vad är det då som skiljer dessa åt? Jo, de gramnegativa bakterierna har en tjockare cellvägg av fett som gör att när man häller på etanol eller aceton, dvs sprit,  så löses fettet upp och bakterierna avfärgas. De färgas då röda av safranin eller karbolfuksin när man häller på detta.
 

2 Koloniernas utseende och färg

Kolonierna var genomskinliga, vissa lite gulaktiga och vitaktiga. Tittar man på koloniformen var den oregelbunden. Koloniytan på bakterierna hade både en koncentrisk streckning och var lite kornig. Kolonikanten var ganska jämn och koloniprofilen var av upphöjd konkav struktur.
 

3 Biokemiska undersökningar

A)  Metylrött-test (MR)

Vi blandade fem droppar bakteriesuspension med 1 droppe metylröttlösning. Vår reaktion var negativ därför att vi fick en orangeaktig färg. Hade den varit röd hade reaktionen varit positiv.

B)  Voges-Proskauertest (VP)

I vårt rör med bakterie nr. 2 hällde vi 12 droppar a-naftol + etanol och 3 droppar kaliumhydroxid + kreatin + vatten. Vi låter det sedan stå i ca 15 minuter. Färgförändringen får vi genom att tillsätta ½spatelblad kreatin och skaka provröret. Vi upphettar sedan försiktigt över gaslåga i ca 1-2 minuter. Skaka mellan upphettningen.

Vi fick här en positiv reaktion (VP+) för det skedde en färgförändring. Färgen blev ljusröd. Detta beror på en närvaro av acetoin.
C Laktosjäsning

Vi häller ett medium som innehåller sockerarten laktos och vår bakterie. Efter inkubering i ca 1 dygn avläser man resultatet av eventuell gasproduktion och färgändring.

Vi fick ingen färgändring utan färgen förblev lila. Detta tyder på att vår bakterie inte åt mjölksocker. När det gäller gasproduktionen så hade vi ingen eftersom färgen förblev lila. Hade det varit en förändring i färgen hade det blivit en gul färg och det hade skett en syraproduktion. Det hade då blivit surt för att vätejoner bildats som hör till mjölksyran.

D)  Stärkelsehydrolys

Vi strök här ut våra bakterier på agarplattor med stärkelse. Man låter sedan dessa stå i 3-6 dygn och droppar sedan på jod-kaliumlösning över hela plattan. Där stärkelsen förbrukats blir plattan gul-färglös. Har stärkelsen inte förbrukats blir set blått.

Vår platta blev gul, dvs våra bakterier äter stärkelse. Stärkelse bryts ner till två kolsenheter och disackariden maltos (maltsocker). Nedbrytningen kräver enzymet amylas. Maltos kan även brytas ner till glukosmolekyler som kan användas för energiproduktion i vår kropp.

E)  Kaseinhydrolys

Vi har här en platta med mjölkagar som vi stryker ut våra bakterier på. Sedan inkuberas plattorna 1-2 dygn i 37°C.  Om bakterierna utsöndrar exoenzymer (proteaser) som kan bryta ner kasein blir mjölkagarn klar och genomskinlig runt om bakterierna. Detta beror på att proteaserna  spjälkar kaseinet till aminosyror. Aminosyrorna löses då i mediet som blir klart och genomskinligt. De frigjorda aminosyrorna kan transporteras genom cellmembranet för att användas till syntes av cellens egna proteiner.

Eftersom vårt resultat blev genomskinligt har våra bakterier ätit kasein.
 

 RESULTAT

Genom att ha fått fram att våra bakterier var grampositiva, fick orange färg vid MR och ljusröd färg vid VP, inte åt mjölksocker, åt stärkelse och åt kasein har vi genom att titta i ett schema kommit fram till att våra bakterier (nr. 2) var av sorten Bacillus subtilis.
 

                                                                        Franska Revolutionen

Många olika krafter låg bakom revolutionen.
    *Missnöje med kungen.  *Kung Ludvi XVI:s vacklande politik.  *Impopularitet hos hans österrikiska gemål Marie-Antoinette.
    Kritik från upplysningsmännen, det konstitutionella styret i Storbritannien och det nordamerikanska frihetskriget fick fransmännen att inse hur föråldrat enväldet i deras eget land var.
 

Den "gamla regimen" i Frankrike började gröpas ur inifrån under senare delen av 1700-talet. Pga adelns och prästerskapets privilegier fick bönderna bära nästan hela den enorma skattebördan. Det tredje ståndet som helt saknade privilegier bestod av vitt skilda delar av befolkningen, bl a jurister, läkare, bönder med egen jord, hantverkare m fl.
När det ledande skiktet inom tredje ståndet uppnådde positioner i näringslivet ökade också deras krav på att få tillgång till högre ämbeten inom förvaltningen. Det högre borgerskapet var även missnöjt med inre tullgränser med ursprung i feodaltiden som hindrade näringslivets utveckling. Borgerskapet spelade en central roll i det revolutionära händelseförloppet. Även böndernas missnöje påverkade händelseutvecklingen.
    I Frankrike var jorden ojämt fördelad. Trots tunga pålagor lyckades en bonde skaffa sig en knapp men tillräcklig utkomst under ett normalår. Men missväxtåren på 1780-talet gjorde det svårt för de fattiga både i städerna och på landsbyggden att skaffa mat för dagen. Livsmedelsbtisten gjorde att brödpriserna sköt i höjden så att det dagliga brödet kostade en genomsnittsarbetare halva lönen åren 1788-89.
    Den ekonomiska makten hade glidit över i borgarnas händer, och deras politiska medvetenhet växte. "Upplysningsidéerna" - om människans medfödda jämlikhet, om folkviljan och om maktfördelningen mellan kungamakt och folkrepresentation - formulerades av tänkare som Montesquieu, Voltaire och Rousseau, och de fick inspirerande politiskt uttryck i de nordamerikanska koloniernas oavhängighetsförklaring 1776.
 

Den direkta orsaken till revolutionen var statens bankrutt, parad med missväxt, hungersnöd och en ovanligt sträng vinter 1788-89. Statsskulden ökade pga stödet till de nordamerikanska koloniernas frihetskamp.
Det ständigt växande underskottet ledde till att staten år 1788 inställde alla sina betalningar. Den enväldige monarken, Ludvig XVI, tvingades av adeln att sammankalla ståndsriksdagen för första gången på 175 år för att finna en lösning på krisen. Sammankallandet skedde 5 maj 1789.
    En ståndskonflikt om röstningsförfarandet utbröt. Adeln och prästerskapet krävde att stånden skulle rösta var för sig, medan tredje ståndet ville att man skulle rösta per huvud, eftersom de var lika många som de andra stånden tillsammans. När adeln lyckades genomdriva sin vilja, tog tredje ståndet ett djärvt steg: man förklarade sig 17 juni för Frankrikes nationalförsamling och svor genom eden i bollhuset 20 juni att inte skiljas förrän landet fått en ny författning. En betydande del av det lägre prästerskapet och även några frisinnade representanter för adeln ställde sig bakom beslutet. Den stora revolutionen hade börjat.
 

Nu stod händelserna inte att hejda. Bastiljen, där politiska fångar hölls inspärrade, stormades 14 juli 1789. Det blev signalen till uppror runt om i landet. 14 juli har blivit Frankrikes nationaldag.
    Den 4 augusti beslöt nationalförsamlingen att avskaffa alla feodala privilegier, och 26 augusti antogs den berömda förklaringen om de mänskliga rättigheterna, sammanfattade i orden "frihet, jämlikhet, broderskap".
1791 fick Frankrike en ny grundlag. Den gjorde landet till en konstitutionell monarki.
    Enväldet avskaffades och kungen behöll den verkställande makten. Den lagstiftande makten låg hos nationalförsamlingen som valdes an män som uppnått en viss inkomstnivå.

Nationalförsamlingens arbete försvårades både av representanter för den gamla regimen och av de radikala krafter som ville föra revolutionen vidare.
    Den försämrade livsmedelssituationen och Ludvig XVI:s osäkerhet ökade den inrikespolitiska oron. Kungafamiljens försök att fly landet fick ett stort antal av revolutionens anhängare att vända sig mot regenten. Ludvig XVI utnämndes till revolutionens fiende.
 

Våren 1792 utbröt krig mellan Frankrike och Marie-Antoinettes hemland Österrike ocg stödet för de radikala revolutionärerna ökade allt mer. Det parisiska småborgerskapet, sans-culotterna, banade väg för de radikala revolutionärernas maktövertagande på hösten 1792; nationalkonventet övertog nationalförsamlingens roll. Jakobinerna som hyllade Rousseaus tankar om samhällskontraktet kom att dominera nationalkonventet.
    Inledningsvis avskaffade konventet kungadömet och förklarade Frankrike för republik. Alla vuxna män fick rösträtt. Jakobinerna strävade efter att skapa en stat där det rådde frihet, jämlikhet och broderskap. Dessa ideal tvingades snart ge vika för realpolitiken. De inre oroligheterna ledde till att konventet i allt högre grad kom att uppträda som en domstol för att eliminera revolutionens fiender.
    I januari 1793 avgjorde nationalkonventet den fängslade kungen Ludvig XVI:s öde. Jakobinernas ledare Maximilien Robespierre sa att Ludvig måste dö, ty fosterlandet måste leva! Då kungen avrättades inleddes skräckväldet med diktatur och massgiljotinering. Detta var sommaren 1793. Skräckväldets centrala organ, välfärdsutskottet, skickade mellan 40-50 000 medborgare till giljotinen. Många av revolutionens ledare  dömdes till döden och Robespierre blev själv avrättad sommaren 1794. Med honom var det också slut på skräckväldet.
Makten flyttades från de radikala revolutionärerna till borgerskapet.
1795 sökte man återgå till en viss maktbalans genom direktorialförfattningen, vilket varade till 1799 då det störtades av Napoleon. Enväldet tycktes vara tillbaka i Frankrike i och med att Napoleon med stöd av en folkomröstning krönte sig själv till kejsare 1804.
Enväldets återinrättande under Napoleon var tillfälligt. Dess tid var definitivt förbi. Ståndsprivilegierna återinfördes inte heller. Frankrike utvecklades till en borgerlig stat där det åtminstone i princip rådde jämlikhet. Ett av de spår revolutionen satte i människornas vardagsliv var decimalsystemet som infördes i mått- och viktindelning.

I ett beslut av nationalkonventet 1793 stod att unga män måste ut i krig, gifta män måste göra vapen, kvinnor måste sy tält och kläder, barn måste riva gammalt linne i remsor mm.

Beslutet kom sig av att det revolutionära Frankrike råkat i krik med sina grannländer och av att statsfinanserna var i så dåligt skick att det inte gick att ställa upp en legoarmé. Kriget mot Österrike började 1792 och utvecklades snart till ett alleuropeiskt krig, där Frankrike förutom Österrike även hade Ryssland, Storbritannien, Preussen och Spanien emot sig. Bakom kriget låg Frankrikes vilja att försvara och sprida revolutionen. Motståndarna ville förhindra att revolutionen spred sig utanför Frankrikes gränser. Senare kom Napoleons strävanden att göra Frankrike till den dominerande stormakten i Europa.

Under nationalkonventet hade Napoleon gjort en lysande militär karriär och stigit i graderna till general i revolutionsarmén. Napoleon var en produkt av revolutionen eftersom hans låga börd hade gjort det omöjligt att nå en så hög militär position under enväldet.

Napoleon ledde den franska armén i Norditalien under direktoriets tid och tvingade Österrike till fred 1797. Efter segern mot Österrike blev Napoleon väldigt populär bland folket.
Nu betraktade han Storbritannien som sin huvudmotståndare och försökte krossa öriket genom att anfalla dess kollonier. Av denna anledning förde han sin armé mot det turkiskt styrda Egypten. Därifrån planerade han att anfalla britterna i Indien. Men det egyptiska fälttåget misslyckades. Den brittiska flottan under amiral Horatio Nelson slog den franska flottan utanför Abukir och turkarna lyckades stoppa arméns frammarsch på land.

Napoleon återvände till Frankrike 1799 och kunde med hjälp av sin stora popularitet göra en kupp som gav honom makten. Han sköt direktoriet åt sidan och blev själv förste konsul. Napoleon slöt fred med frankrikes fiender och stabiliserade förhållandet i landet. De förbättringar revolutionen medfört tryggades genom lagstiftning. År 1804 krönte han sig själv till kejsare.

1803 blossade nya strider mellan Frankrike och dess fiender upp. Frankrike mötte sin huvudfiende Storbritannien till sjöss i slaget vid Trafalgar 1805 och blev då besegrat. Samma år slog Napoleon den rysk-österrikiska armén vid Austerlitz, Napoleon behärskade då en stor del av den europeiska kontinenten, men Storbritannien stod fortfarande obesegrat. Napoleon beslöt att krossa landet med hjälp av kontinentalsystemet. År 1806 förklarade han England i blockad och förbjöd all handel och allt annat samröre med öriket.
I Tilsit 1807 träffade Napoleon en överenskommelse med Rysslands kejsare Alexander I att denne skulle delta i blockaden. Efter överenskommelsen tycktes Napoleon hålla Europa i ett fast grepp.
För att understryka sin kejsarvärdighet skilde han sig från sin Josephine och äktade den österrikiska prinsessan Marie Louise år 1810.

Trots alla ltsande segrar började svårigheterna hopa sig för Napoleons maktpolitik. I Spanien som Frankrike ockupperat utbröt uppror. Det var en folkresning som var svår att slå ned på grund av den gerillataktik som motståndaren använde. I de tyska områdena växte sig samtidigt nationalkänslan och franskhatet allt starkare. Till detta kom att kontinentalsystemet inte höll tätt. Den omfattande smugglingen var ett problem för Napoleon.
 

Förhållandet mellan Frankrike och Ryssland försämrades år 1809 när Napoleon och Alexander råkade i gräl om innebörden av Tilsitfördraget. För att stärka sin position och besegra Ryssland samlade Napoleon i hop en armé på 1/2 miljon soldater. I juni 1812 gick han in i Ryssland mot Moskva. Ryssarnas strategi var att försöka trötta ut fienderna och förstöra alla byar och skördar längs vägen. Denna den brända jordens taktik fick Napoleons armé på fall. När den stod utanför Moskva hade den minskat till 100 000 man. Den ryska stridsledningen beslöt trots detta att överge staden för angriparna men att göra deras tillvaro där så svår som möjligt.
Från Moskva sände Napoleon brev på brev till Alexander I i S:t Petersburg och föreslog fredsförhandlingar. Den ryske kejsaren vägrade svara. Pga vintern som kom närmare hade Napoleon inget annat val än att retirera.
 

Strider, svält, sjukdomar och köld minskade den stora armén till 30 000 man. Det ryska fälttåget innebar en katastrof för fransmännen. Det europeiska folket gick samman mot Napoleon. Alliansen mot Frankrike tvingade Napoleon att sluta fred och avsäga sig kejsarkronan 1814.
Hans försök att återta Frankrikes tron 1815 slutade med nederlaget vid Waterloo, där den brittisk-preussiska armén slutgiltigt besegrade Napoleons trupper. Försvagat av revolutionen och krigen förlorade Frankrike sin ledande ställning i Europa.

Under Wienkongressen som hölls under åren 1814-15 ordnade segermakternas ledare förhållandena i Europa i reaktionens tecken. De ville helt enkelt radera ut den franska revolutionen och dess följder ur Europas historia.
 

                                                                        FÖRETAGSEKONOMI
 

Enskild näringsidkare (enskild firma)

Med enskild näringsidkare menas 1 person som bedriver näringsverksamhet. Närinsidkare är personligen ansvariga för rörelsens avtal och skulder.

Näringsidkare tilldelas inte något organisationsnummer utan använder sitt personnummer som identitetsnummer. Enskild näringsidkare är bokföringsskyldig och inkomsterna i rörelsen deklareras i en bilaga till den egna självdeklarationen.

Handelsbolag

Med handelsbolag menas en rörelse som drivs av 2 eller flera delägare (bolagsmän). Bolagsmännen är personligen ansvariga för rörelsens avtal och skulder. Ansvaret är solidariskt, vilket innebär att den som har en fordran på bolaget kan kräva betalning av hela beloppet hos vem som helst av bolagsmännen.

Handelsbolag är en juridisk person som av handelsregistret tilldelas organisationsnummer. Numret används som identitetsnummer.
Handelsbolaget är bokföringsskyldigt och inkomsterna i bolaget deklareras i bilagor till bolagsmännens egna självdeklarationer

Kommanditbolag (variant av Handelsbolag)

Med kommanditbolag menas en rörelse som drivs av 2 eller flera delägare (bolagsmän). Skillnaden mellan kommanditbolag och handelsbolag är att kommanditbolaget har en eller flera bolagsmän med begränsat ansvar (kommanditdelägare), vilket innebär att varje kommanditdelägare ansvarar endast för den kapitalinsats han har gjort i bolaget. Övriga bolagsmän har obegränsat ansvar(komplementärer).

Stiftelser eller ideella föreningar får inte vara komplementärer.

Aktiebolag

En rörelse som drivs av 1 till flera tusen personer. Ingen delägare har något personligt ansvar för företagets skulder. Risken man tar som aktieägare är begränsad till de pengar man satsar när man köper andelar, d.v.s. aktier, i företaget.

Är en juridisk person.
 

Finns två former av aktiebolag:

Publika bolag som är bolagsformen för de allra största företagen.
Minst 500 000 i aktiekapital.

Privata bolag som är bolagsformen för de något mindre bolagen.
Minst 100 000 i aktiekapital.

Ekonomisk förening

Antalet delägare/medlemmar måste minst vara 3 fysiska personer eller 3 juridiska personer (t.ex. förening eller företag). En ekonomisk förening i sig är förstås juridisk person.
Varje delägare/medlem riskerar bara den medlemsavgift som satsats in i föreningen.

Denna företagsform är avsedd för kooperativa företag.

Handlingar som ska bifogas ansökan:

Personbevis- får vara högst 1 månad gammalt när ansökan inlämnas.
Fås hos skatteförvaltningen eller församlingen.

Konkursfrihetsbevis och förvaltningsbevis- Bevisen får vara högst 1 månad  gamla när ansökan lämnas in.
Fås hos tingsrätten.

Namn (firma)

För att få ett namnförslag godkänt gäller:

*dels att det inte är förväxlingsbart med ett redan registrerat namn.
*dels att det inte på annat sätt strider mot firmalagen eller andra lagar.

OBS! För handels- och kommanditbolag skall alltid orden "handelsbolag" respektive "kommanditbolag" ingå i namnet på rörelsen.
 

Moms (mervärdesskatt):

Konsumtionsskatt- bara hushåll och enskilda personer drabbas av den.

Företagen får kvitta ingående moms mot utgående moms och betala in mellanskillnaden till staten.

Matmomsen: 12%
Vanlig moms: 25%
 

Effektiv ränta = uppläggningsavgift + aviseringsavgift + ränta /genomsnittlig skuld

Amoteringen ej med i resultatbudgeten.

Resultat = Intäkter - kostnader

Likviditet = betalningsförmåga

Egenavgift - 25% av vinsterna i enskild firma.

Räntan för ett år = räntesatsen  * beloppet

Räntan för en dag = räntesatsen  * beloppet * antal dagar / 360

I en balansräkning ser man hur kapitalet har använts(tillgångarna) och hur det har anskaffats(skulder och eget kapital).

P - G - D - K    Producent, Grossist, Detaljist, Konsument(slutliga)

Utgift uppkommer vid anskaffningstillfället, t.ex. då man köper ett parti varor.
Utbetalningen uppstår vid betalningstillfället, d.v.s. då fakturan (räkningen) betalas. Det sker oftast en tid efter att utgiften uppstått.
Kostnad uppkommer vid förbrukningstillfället.

Ex:

CMA Svets AB köper en maskin för 100 000 kr. Den ska betalas med 50 000 kr kontant vid leveransen. Resten ska betalas året därpå. Den ekonomiska livslängden är 5 år.

Detta år blir utgiften 100 000 kr
  utbetalningen 50 000 kr
  kostnaden 20 000 kr

Året därpå blir utgiften 0 kr
     utbetalningen 50 000 kr
     kostnaden 20 000kr

Året därpå igen blir utgiften 0 kr
           utbetalningen 0 kr
            kostnaden 20 000 kr

Företagen indelas efter vem som äger:

1. Privata företag - enskilda människor är ägare.
2. Kooperativa företag - ägs av konsumenter7kunder i samverkan
   Producentkooperativa - slakterier och mejerier, ägs av sina producenter/leverantörer.
   Konsumentkooperativa - ägs av konsumenter/kunder i samverkan (Konsum och f.d OK.
3. Offentliga företag - samlade beteckningen för statens, landstingens och kommunernas    företag. (SJ, Kommundata)
 

Företagen kan också sorteras med hänsyn till vilken sorts verksamhet de bedriver:

1. Tillverkningsföretag - bearbetar och tillverkar varor. (SAAB, Volvo, Asea m.fl.
2. Handelsföretag - förmedlar varor. Köper och säljer utan att tillverka. Till dessa räknas  detaljister som säljer till konsumenter och grossister som säljer till företag. (BBS,  B&W, Centrumkiosken).
3. Service företag (tjänsteföretag) - säljer tjänster. Nio av tio nya företag som startas i  Sverige idag är tjänsteföretag.
 

                                                       FÖRFATTARE

Fritiof Nilsson Piraten

* Född 1895 död 1972.
* I Vollsjö i Skåne.
* En berättelse i en tidning som han fick tredje pris för 1912.
* Han tog en juridisk studentexamen i Lund.
* Han praktiserade som advokat i Sthlm.
* Han var advokat i Tranås i 10 år.
* Han var en självständig författare.
* Han var bra på att tolka ensamheten.
Han berättade på ett trovärdigt sätt.
 Mycket humor men även allvar.
 Om människoöden.
 Om studentmiljön och studenttiden.
Om barndomsmiljön.
* Bombi Bitt och jag - 1932. 1:a boken
Bock i Örtagård - 1933.
Bokhandlaren som slutade bada - 1937. Allvarlig, människoöden.
3 terminer - 1943. Skildring av universitetet i Lund.
Bombi Bitt och Nick Varter - 1946.
Flickan med bibelspråken - 1956.
* Småländsk tragedi - 1936.
Historier från Färs - 1940. Skräck.
Vänner emellan - 1955
 
 

Jan Guillou

* Född 1944.
* Arbetade som svensk TV-journalist och författare - reporter i Fib aktuellt.
* Bild kultur tron.
* Dömd till fängelse för artiklar om den hemliga underrättelsebyrån IB.
* Det stora avslöjandet - 1974. Rolig och satirisk skildring om livet på en herrtidning.
Ondskan - 1983. Skildring om en pojke på internatskola.
* Coq Rouge - 1986. Den första av Guillous sammanlagt 10 böcker om Carl Hamilton.
 

Astrid Lindgren

* Född 1907 i Vimmerby.
* Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter.
* Samuel August i Sevedstorp och Hanna i Hult.
* Debuterade 1945 med Pippi Långstrump.
* Hon fick HC Andersen-priset för boken "Rasmus på luffen".
* 369 hyss.
 
 

Birger Sjöberg

* Född 1885 död 1929.
* Född i Vänesborg.
* Uppväxten var bra men han kände sig missförstådd och utestängd.
* Han avbröt sin skolgång.
* Åt litteratur.
* En tidning som han gav ut i sin ungdom.
* Vid 17 års ålder.
* Han var journalist i Stockholm och Helsingborg.
* Han skrev mest dikter och visor men även romaner.
* "De Nios" pris .
* Av Fröding och Runeberg och andra visdiktare.
* Ca 3000.
* Fridas bok - 1922.
* En ömt paroderande kärleksförklaring till småstadsidyllen. Visorna blev snabbt populära, t.ex. "Den första gång jag såg dig".
* Kriser och Kransar - 1929.
* Ett märkligt diktverk. Han granskar här sin egen situation och samtidas.
* Kvartetten som sprängdes - 1924.
* En småstadsskildring från Prosa vilket rymmer intryck från Sjöbergs journalistår. Humoristisk.
* Fridas andra bok - 1929.
Minnen från jorden - 1940.
Syntaxupproret - 1955.
Fridas tredje bok - 1956.
 

Jan Fridegård

* Född 1897 död 1968.
* I Enköpings näs.
* Som vallare sedan som lantarbetare.
* Om honom själv och statarnas motsvarighet i historisk tid - trälarna.
* Till den svenska historien , ej till kungarna utan trälarna.
* En serie bestående av tre böcker som heter: Trägudarnas land, Gryningsfolket, Offer rök.
* Jag Lars Hård - 1935.
Tack för Himlastaden - 1936.
Barmhärtighet  - 1936.
Här har du min hand - 1942.
Lars Hård går vidare - 1951.
* Statister - 1939.
Kvarn budet - 1944.
Det sker i lyktgubbarna - 1955.
 

Wilhelm Moberg

* Född 1898 död 1973.
* I byn Moshultamåla i Algutsboda socken i Småland.
* Med sju syskon i ett soldattorp på 1 rum och kök.
* Hos en f.d. soldat 4 månader/år.
* Gick på folkhögskolan i 1 år om han lovade att inte utvandra till Amerika.
* Han var journalist i 7 år och började också skriva böcker.
* Raskens - 1927. Debutromanen. Handlar om en soldat och hans frus liv på ett soldattorp.
Rid i natt - 1941. Kritik av nazismen och andra världskriget.
Soldaten med brutet gevär - 1944. Självbiografi.
Utvandrarna - 1949. Den första av 4 böcker om utvandringen till Amerika.
Senare kom också Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige.
Huvudpersonerna är Karl-Oskar och Kristina och deras barn som tillsammans med några släktingar och vänner utvandrar till Amerika i slutet av 1800-talet.
* Raskens.
* Soldaten med brutet gevär.
 

Moa Martinsson

* Född 1890 död 1964.
* I ett soldattorp i Vårdsnäs i Östergötland
* Den var oregelbunden p.g.a. att hon flyttade omkring så mycket.
* Inom hotellbranchen somm kallskänka.
* Politiskt intresserad, stod på de fattigas sida. Ordnade politiska möten, skickade insändare till arbets tidning.
* Kommunfullmäktige.
* Hon gifte sig med Harry Martinsson. Gifta i 11 år.
* Kvinnor och äppelträd - 1933. Böckerna skildrar ofta hennes liv och ungdom.
* Det var tre böcker: Mor gifter sig - 1936, Kyrkbröllop - 1938 och Kungens rosor - 1939.
* I serien om Släkten Vendel på Vändelshög och deras öden i olika generationer ingår tre böcker: Drottning Grågyllen - 1937, Vägen under stjärnorna - 1940 och Brandliljor 1941.
 

Olov Svederlid

* Född 1932.
* På Kungsholmen i Sthlm.
* Anders Alfredsson och Agnes Ekelund.
* Affärsman och journalist.
* Han är skönlitterär författare.
* Döden tystar munnen - 1964.
* Han fick Svenska deckarakademins pris för bästa ungdomsdeckare och kriminalroman.
* Han skriver med journalistisk skärpa och skildrar samhällets skuggsidor på ett trovärdigt sätt. Humanism, medkänsla och tolerans är viktiga beståndsdelar av hans författarskap.
* Mer än 60 böcker.
* Störta tyrannen - Sthlms blodbad, frihetskamp. Kristian II - stora delar är folkhistorier.
Slottet brinner - Året är 1867. 12 årige Anders får sitt livs chans när han anställs på slottet Tre kronor. Hans drömmar slås dock sönder när han blir oskyldigt anklagad för silverstöld.
Svederlid beskriver på ett både trovärdigt och spännande sätt konflikten mellan över och underklassens intressen.
I Återtåget och Jagar befinner vi oss i krigets förvrängda värld. Tillsammans med officerare och meniga soldater får vi uppleva krigets vanvett.
Striden vid ringmuren
Mor är ingen häxa
Betong-roserna  - Ungdomarna har ett gott förhållande till de vuxna i allmänhet och till föräldrarna i synnerhet; den s.k generationsklyftan är en myt.
Svederlid försöker gestalta vuxenproblemen på ett för unga människor begripligt sätt.
Hassel - Svederlid har skrivit 25 böcker om den välkände Hassel. Beskrivningar av Sthlm:s brottslighet.
 

Sigfrid Siwerts

* Född 1882 död 1970.
* I Sthlm
* De var svåra.
* I Uppsala och tog en ak.fil.kand 1904.
* Han invaldes till svenska ackademin.
* Han blev fil.hed.dr vid Sthlm:s högskola.
* Teaterkritiker i Veckojournalen.
* Friluftsliv och segling.
* Gatans drömmar - 1905. Dikter.
* Hans uppväxt i Sthlm.
* Selambs - 1920. Avslöjar kapitalismens vargmänniskor.
Jonas och Draken - 1928. Pressens offerväsen.
Ett brott - 1933. Verkliga, lätt förklädda personer.
Sex fribiljetter - 1943. Teaterns skenvärld.
Att vara ung - 1949. Självbiografi.
Glasberget - 1952. Den manliga egoismen.
Mälarpirater - 1952. 3 pojkars liv och öden på Mälaren.
* Romaner, noveller, lyrik, skådespel och reseskildringar.
 
 

Pär Anders Fogelström

* Född 1917.
* I läroverk.
* Journalist och författare på tidningar.
* Om Sthlm.
* Sommaren med Monica - 1951.
* En serie av två böcker: Mina drömmars stad - 1960 och Barn av sin stad - 1952. Handlar om Sthlm på 1800-talet.
* Mera på djupet.
* Han skildrar Sthlm:s arbetsliv på 1800-talet men även Sthlm:s historia.
* Mina drömars stad - 1960. Henning,15 år, kommer till Sthlm , söker jobb.Gifter sig med Lotten.
Barn av sin stad - 1962. Lotten Nilsson + barn . Emelie,12 år, försörjer familjen.
Minns du den stad - 1964. Emelie. Vanliga människors vardag vid sekelskiftet till 1925.
En förvandlad stad - 1966. Emelie. Staden går mot ökat välstånd.
Stad i världen - 1968. Staden omskapas. Ex. Höghus och väldiga trafikleder byggs. Emelie dör, fullföljt sin uppgift.
 

Sven Delblanc

* Född 1931 död 1992.
* I Manitoba, Kanada.
* Han studerade vid universitetet i Uppsala där han blev filosofi doktor i literaturhistoria.
* Genom romanserien om folket i Hedeby.
* Åminne - 1970 , Stenfågel - 1973, Vinteride - 1974 och  Stadsporten - 1976. Beskriver livet i den lilla småländska byn Hedeby. Handlar om Svensson hans fru och dottern Märta och om bondesammhällets upplösning under 1800-talet.
* Samhällskritiker.
* Mustiga och friskt berättade och kryddas ofta av en bitsk och frän humor.
* Prästkappan - 1963, Homunculus - 1965, och Nattresa - 1967.
* Eremitkräftan - 1962
* Universitetslärare i litteraturhistoria i Uppsala.
* Docent i litteraturvetenskap.
* Gästprofessor vid University of Berkeley.
* Följde det Kaliforniska studentupproret på nära håll vilket ledde till att han skrev dagboksromanen Åsnebrygga - 1969.
* 1600- och 1700- tals litteratur.
* Romaner.
* Ett mystiskt mönster och ett alltmer markerat socialistiskt engagemang.
* Eremitkräftan - 1962, Prästkappan - 1963. 1780-talets Tyskland. H-person prästen Hermann, Homunculus - 1965, Åsnebrygga - 1969 och Åminne - 1970.
* Göm dig i livets träd - 1965 och Fångvaktare - 1969.
* Handlar om Samuel Eriksson..
* Samuels bok - 1981, Samuels döttrar, Kanaans land och Maria ensam.
* De skildrar Delblancs släkts historia. H-person är Maria som har Delblancs mor som förebild.
* Serien om Samuel Eriksson.