Fråga:
Finns det några hjälpmedel att använda vid upphandling av energieffektiva
maskiner, utrustning, installationer etc. ?
Svar:
Som exempel kan nämnas
Fråga:
Måste man verkligen byta ut hela fönstren för att få en bättre
isolerförmåga och minska kallraset?
Svar:
Inte alls. Om fönstren är i gott skick går det i de flesta fall bra att
tilläggsisolera de. Detta kan göras på olika sätt. Ett är att byta ut den
inre rutan mot en isolerruta som t ex kan bestå av två förseglade glasrutor,
varav det ena ett lågenergiglas, med en tung ädelgas mellan.
Fråga:
Kan det löna sig att byta tvättmaskiner i den gemensamma tvättstugan?
Svar:
Visst kan det. I en tvättstuga med 12-14 år gamla maskiner och där varje
maskin tvättar ca 6 tvättar per dag betalar sig ett byte mot en av dagens mest
energieffektiva maskiner på 5-6 år. Vid bytet bör man också tänka efter om
man kan gå ner en storlek, dagens hushåll består ofta av en eller två
personer som kan ha svårt att fylla en stor maskin.
Fråga:
Jag ser ofta begreppet SFP-värde, vad innebär det egentligen?
Svar:
SFP står för specifik fläkteleffekt och anges i enheten kW/(m3/s). Talet, som
ger en uppfattning om hur eleffektiv en ventilationsanläggning är, beräknas
genom att eleffekten för samtliga fläktar i luftdistributionssystemet
divideras med det projekterade flödet i m3/s. Om storleken på till- och
frånluftflödet avviker tas det största av de båda. Det kan vara bra att vi
ventilationsupphandling ställa krav på högsta tillåtna SFP-värde. Svenska
Inneklimatinstitutet anger som högsta värde i ett eleffektivt system, 1,0
kW/(m3/s). Detta värde kan dock vara svårt att nå. Hänsyn bör också tas
till omständigheterna,. I ett befintligt system där det är svårare att
påverka SFP-värdet kan man inte ställa lika höga krav som vid nybyggnad, på
samma sätt är det orimligt att begära lika låga värden i en anläggning med
mycket korta drifttider som i en med konstant drift.
Fråga:
Hur kan vi minska behovet av komfortkyla i våra
byggnader?
Svar:
Förse fönstren med solavskärmning typ
markiser, persienner invändiga rullgardiner eller välj fönster med låg s k solenergitransmittans.
Ett ventilationsflöde större än hygienluftflödet minskar kylbehovet så
länge uteluften är svalare än inneluften. I de fall då ventilationsflödet
dimensioneras efter kylbehovet är det dock viktigt att se till att det höga
flödet inte behålls året om. I vissa fall kan det vara en bra lösning att
ventilera byggnaden med sval nattluft under årets varmaste månader. Detta
kyler ned stommen och minskar kylbehovet under dagens första timmar. Minska den
interna lasten genom att välja energieffektiv elektrisk utrustning. Kan en
något högre temperatur än i dagsläget accepteras ger det naturligtvis också
ett minskat kylbehov.
Fråga:
Finns det någon sparpotential när det gäller belysning i kontor?
Svar:
Det finns en stor potential, framförallt när armaturerna byts ut och
belysningen anpassas till arbetsplatsen i kontorsrummet. Den genomsnittliga
installerade effekten i svenska kontor är 23 W/m². I äldre anläggningar är
det inte ovanligt med 35 - 40 W/m². Med nya armaturer och god planering är det
möjligt att sänka effekten till 10-12 W/m², alltså en halvering av
effektbehovet och därmed energianvändningen. Med närvarogivare kan
ytterligare 40 % sparas. Det finns idag utrustning som är lätt att montera och
har ett rimligt pris.