FAQ

Vanliga frågor

(Vi funderar på att indela frågorna i olika grupper. Det skulle bli några klickbara rubriker här uppe då. Alternativt kan man lägga in nyckelord här, men problemet är att dessa kan hänföras till flera frågor. Det förstnämnda verkar bäst. Eller?)

Glöm inte att man kan söka på sidan även med webbläsarens inbyggda sökfunktion: Ctrl + F

Sökord:
oljepanna - intresserad av pellets - besparing - pelletspanna eller värmepump - ettrörssystem - fjärrvärme - elpatronen eller olja? - ackumulatortank - ackumulatortank2 - vedpanna - pellets i vedpanna - ackumulatortankar när man eldar med pellets - komfortvärmepump - frånluftsvärmepump - direktverkande el - oljefyllda eller vanliga el-element? - takvärme - byta elleverantör? - fel på elmätaren? - nätkostnaden - tidstariff - tilläggsisolera vinden - tilläggsisolera på vinden - golvvärme - tvåglasfönster - lågenergilampor - elvärmen - äggkokare - lågenergilampor - eftervärmen i ugnen - värma upp på billigaste sätt - pellets - kakelugn eller braskamin - solenergi - solfångaranläggning - vedhanteringen - luftvärmepump - olja till pellets - kemikalie i pellets och briketter - kylar och frysar

1. Fråga: Jag har en oljepanna från 1971 som börjar visa tecken på ålderssvaghet. Vad har jag för alternativ?

Svar: Om pannan börjat rosta eller läcka är det dags att byta ut den. Lagningar av en så pass gammal panna blir oftast endast provisorier. Genom att samtidigt byta till ett förädlat biobränsle, får du en anläggning som är långsiktigt miljövänlig och billig i drift. En modern pelletsanläggning kräver tillsyn och underhåll som endast är något större än för en oljepanna. Har du ont om plats för pelletsförråd kan en investering i värmepump vara ett alternativ. Värmepumpen utnyttjar lagrad solvärme i marken, antingen nere i berget, i ytjorden eller i sjö. Med hjälp av elenergi höjer man temperaturen på den här gratisenergin i värmepumpen. Behovet av köpt energi minskar . Eftersom värmepumpar arbetar med relativt låga temperaturer är det viktigt att kontrollera att radiatorytan är tillräckligt stor för att huset skall bli varmt.

2. Fråga: Jag har en oljepanna och är intresserad av pellets, vad kostar det, hur mycket utrymme behöver jag, vad kostar pellets?

Svar: En brännare med skruv kostar från 16 000 kr, att inreda ett förråd kostar från 5 000 – 20 000 kr beroende på hur mycket man gör själv, man behöver 3 ggr så stor volym som oljetanken för att fylla på bränsle lika ofta som tidigare. Pelletsen kostar 29 öre/kWh om man kan ta hem mer än 3 ton åt gången. Se även fråga 4.

3. Fråga: Skall byta ut min 25 år gamla oljebrännare till ny med förvärmning och självstängande spjäll. Hur stor besparing kan jag räkna med om förbrukningen tidigare varit 3,5 m³ olja om året.

Svar: Med en så pass gammal brännare kan man räkna med en årsverkningsgrad på 65%. Efter bytet blir verkningsgraden ca 80%. Det innebär att oljeförbrukningen sjunker till 2,8 m³, d.v.s. 20 % mindre olja. Med en modern brännare sjunker också rökgastemperaturen. För att undvika problem med kondens och dåligt drag i skorstenen, bör den förses med insatsrör, för att minska arean, eller åtminstone en draglucka, som ser till att skorstenen inte blir för kall när pannan inte går.

4. Fråga: Vilket är bäst att ersätta min gamla kombipanna med, pelletspanna eller värmepump?

Svar: Om själva pannan är hel så kan du byta ut oljebrännaren mot en pelletsbrännare. En sådan kostar från 16.000 kr. För att elda med pellets behövs ett förråd som räcker till 3 ton pellets. Då måste förrådet vara ca 7 m³. Beroende på vilken teknisk lösning man väljer för matningen av pellets kan förrådet ligga antingen i direkt anslutning till pannrummet eller en bit ifrån. Kostnaden för förrådet måste alltså tas med i kalkylen. Är pannan slut, kostar en ny pelletspanna med brännare från 40.000 kr, installation tillkommer.

En bergvärmepump kostar installerad och klar mellan 70.000 kr och 100.000 kr vid ett värmebehov på 25-30.000 kWh. Eftersom en värmepump arbetar med låga temperaturer är det viktigt att radiatorytan är tillräckligt stor för att tillräckligt värme skall avges till rummen. Se även fråga 5.

5. Fråga: Har ett hus från 70-talet med ettrörssystem till radiatorerna och oljepanna som värmekälla. Har fått offert på värmepump som verkar intressant, men har hört att värmepumpar fungerar dåligt i kombination med ettrörssystem.

Svar: För att värmepumpar skall ge största möjliga besparing på den köpta energin skall de sitta i system där vattnet till radiatorerna, även de kallaste dagarna, har relativt låg temperatur, ca 50 – 55 C° . Många ettrörssystem är dimensionerade för en framlednings temperaturen som håller ca 80 C° när det är som kallast. Det kan alltså bli svårt att få ut det mesta ur en värmepump när man har ettrörssystem.

Ett sätt att prova om värmepumpsinstallationen kan fungera, är att under den kallaste perioden sänka framledningstemperaturen med shunten till 50 – 55 C° och följa upp temperaturen i huset, framför allt i de rum som ligger längst bort i systemet.

6. Fråga: Har en oljeeldad fastighet med en förbrukning på 25 m³ olja per år. Vill ha hjälp att utvärdera ett erbjudande om anslutning till fjärrvärme.

Svar: Befintlig oljeanläggning är i normalskick, så vi antar en 75%-ig årsverkningsgrad. 1 m³ olja har ett energiinnehåll på ca 10.000 kWh. I så fall blir behovet av köpt energi för uppvärmning och varmvatten 187.500 kWh /år ( 25 m³ x 10.000 kWh x 75%). En kubikmeter olja kostar idag ca 5000 kr, d.v.s. 125.000 kr att jämföras med priset för fjärrvärmen.

7. Fråga: Vad blir billigast att använda elpatronen eller elda med olja?

Svar: För att kunna beräkna vad som blir billigast måste man veta husets värmebehov. Antag att din oljeförbrukning är 3 m³ / år = 30.000 kWh. En 10 -15 år gammal panna och brännare i normalskick, ger en årsmedelverkningsgrad på ca 75%.

75% x 30.000 kWh = 22.500 kWh = energibehovet för värme och varmvatten. Med ett elpris på 60 öre/kWh och en verkningsgrad på 90 %, motsvarar det 15.000 kr . Oljepriset idag (febr. 2000) är ca 5000 kr/m³ . Det blir 15.000 kr/år. Kostnad för hushållsel tillkommer i bägge fallen.

8. Fråga: Jag har en gammal vedpanna och ska sätta in en ny panna och en ackumulatortank. Räcker det med 750 liter?

Svar: Nej, de flesta vedpannor har en eldstadsvolym på 100 liter eller mer. Energiinnehållet i 100 liter torr ved motsvarar vad 1500 liter vatten kan ta upp om man värmer tanken till ca 80° C. Har man 1500 liter behöver man i de flesta fall bara elda en gång per dygn ner till -10° C.

9. Fråga: Är det krav på ackumulatortank om man installerar en vedpanna?

Svar: Det finns inget generellt krav men utan ackumulatortank klarar man inte de miljökrav som byggreglerna föreskriver vid eldning med fastbränsle i tätorter. Dessutom får man en väldigt dålig verkningsgrad, även om man har en s.k. miljögodkänd panna, eftersom man inte kan utnyttja dess fulla kapacitet. Man kan bara elda för att klara det aktuella värmebehovet, vilket innebär att man måste snålelda.

10. Fråga: Vad skall man tänka på när man köper en vedpanna?

Svar: För att installera en vedpanna krävs att man gör en bygganmälan. Kontrollera att pannan du väljer klarar de miljökrav som ställs på fastbränsleeldning. Du bör också se till att få plats med ackumulatortankar, minst 1500 liters volym. Då kan man utnyttja pannans kapacitet fullt ut och får en hög verkningsgrad samtidigt som utsläppen av miljöfarliga ämnen blir låga. Det är också viktigt att kontakta skorstensfejarmästarn för att installationen av skorsten blir brandtekniskt riktig. Själva panninstallationen skall vara försedd med säkerhetsanordningar för att minska risken för skador. Det skall alltid finnas ett expansionskärl, vars storlek är beroende på vattenmängden i systemet, övrig säkerhetsutrustning är beroende på hur systemet är uppbyggt. I det långa loppet visar det sig också vara värdefullt att tänka igenom pannrummets utformning och pannans placering, så att sotning och asktömning går smidigt. Man bör också fundera över vedhanteringen. Det bör finnas plats för ett par veckors bränsleförråd inomhus så att veden kan torka ytterligare innan den eldas. Hanteringen skall också vara rimligt rationell för att man skall orka med den år ut och år in.

11. Fråga: Kan man elda pellets i en vedpanna?

Svar: Till de allra flesta pannor kan man koppla en pelletsbrännare och då går det utmärkt att elda med pellets.

12. Fråga: Är det bra att ha ackumulatortankar när man eldar med pellets?

Svar: Har man en befintlig anläggning med ackumulatortank blir det ur miljösynvinkel den allra bästa lösningen. Man kan då köra pelletspannan på hög effekt och därmed få bättre verkningsgrad. Det är dock inte ekonomiskt försvarbart att installera ackumulatortankar vid nyinstallation.

13. Fråga: Lönar det sig att installera en komfortvärmepump (luft-luft värmepump)? Installerad och klar, skulle det kosta 30.000 kr. Total elanvändning är idag 18.000 kWh/år. Huset värms med direktverkande el.

Svar: Efter avdrag för hushållsel och el till varmvatten återstår ca 9000 kWh för uppvärmning av ditt hus. En komfortvärmepump kan ge en besparing på 40% av värmebehovet, d.v.s. 3600 kWh. Med ett elpris på 60 öre/kWh, ger det en besparing på 2160 kr/år. Inte förrän om 14 år skulle besparingen ha återbetalat sig. Räknar man med räntekostnader för eventuellt lån skulle det ta ännu längre tid. Livslängden för en komfortvärmepump är ca 10 år.

Komfortvärmepumpar kan vara ett bra komplement till direktverkande el om man har en öppen planlösning. För att en sådan installation skall betala sig inom rimlig tid måste värmebehovet vara relativt stort.

14. Fråga: Jag har en frånluftsvärmepump som är 10 år och har lagt av. Vad ska jag göra?

Svar: Om huset har direktverkande el och värmepumpen endast skall förse huset med tappvarmvatten: installera en ny likadan. Om det finns ett vattenburet värmesystem och energibehovet för värme och varmvatten är stort kan en berg/ markvärmepump vara ett alternativ till en ny frånluftsvärmepump.

15. Fråga: Vad kan man göra för att minska elanvändningen i ett hus med direktverkande el?

Svar: Om det inte finns ett centralt styr- och reglersystem i huset kan en sådan installation spara ca 10 % av elbehovet för värme. Kostnaden för ett sådant system, inkl. installation, är ca 7000 – 13.000 kr. Om det finns skorsten och planlösningen är ganska öppen, kan en pelletskamin, som kan klara en stor del av värmebehovet, vara ett bra sätt att spar el och pengar. Pelletskaminer finns från 20.000 kr. Om värmebehovet är stort kan även en komfortvärmepump vara en lönsam investering. Se även fråga 13.

16. Fråga: Har direktel-element från början av 70-talet. Både termostater och vissa spiraler är dåliga. Vad är bäst att byta till, oljefyllda eller vanliga el-element?

Svar: Vid val av element är det termostaten som är avgörande för funktionen. Elektroniska termostater reglerar mer exakt än termostater med bimetall. De senare blir ofta med tiden utmattade, som gör att de börjar knäppa.

Vanliga (öppna) element ger snabbare reglering än oljefyllda, som i viss mån ackumulerar värme och därför inte reagerar så fort på tillskottsvärme från t.ex solinstrålning. Det vanligaste felet på gamla el-element är att termostaten inte fungerar. Istället för att byta element, kan man då lösa det genom att installera ett styr –och reglersystem, se fråga 15.

17. Fråga: Jag har takvärme som börjar bli dålig, vad ska jag göra?

Svar: System med elvärme inbyggt i undertaket var rätt vanliga på 70-talet. Värme-"elementen" består av tunn folie med inbakade el-slingor. Det är inte ovanligt att dessa med tiden blir skadade av gnagare eller vilsekomna spikar och då fungerar de inte. För att kompensera för bortfallet kan man komplettera med traditionella el radiatorer under fönster, alternativt finns det takvärmekasetter som monteras synligt i undertaket. Är planlösningen relativt öppen kan en pelletskamin vara en bra lösning på problemet. En sådan kamin arbetar mot en rumstermostat och kan klara upptill 80% av en mindre villas värmebehov. Ett begränsat vattenburet system med några fläktkonvektorer och en värmepump kan också vara en lösning. Se även fråga 13. om komfortvärmepump.

18. Fråga: Jag tycker jag har för dyr ström, vilka är billigast? Hur skall jag göra om jag vill byta elleverantör?

Svar: Ta in anbud från några bolag. Behöver du hjälp att utvärdera dem kan du ringa till din kommunala energirådgivare.

Det du betalar för din el består av tre delar. Kostnad för elektriciteten, kostnad för överföringen via ledningsnätet och energiskatt. Genom att byta elleverantör kan du påverka kostnaden för elen. Kostnaden för överföringen är beroende på vilka priser nätbolaget som finns i ditt område tar ut och på hur mycket el du använder. Du kan inte välja nätbolag. Energiskatten på el är idag 16,2 öre/kWh. Kan du minska din förbrukning påverkar du alla dessa tre beståndsdelar.

19. Fråga: Jag har så stor elförbrukning, kan det vara något fel på elmätaren?

Svar: Det är väldigt sällsynt att det är något fel på elmätaren. Du kan fråga hos din kommunala energirådgivare om det finns elmätare att låna som du kan koppla till olika elektriska apparater för att testa hur mycket el de drar. Framför allt kyl och frys kan vara intressanta att kontrollera.

20. Fråga: Min elräkningen (fr. Sydkraft) visar att nätkostnaden är dyrare än själva elen. Är det rimligt?

Svar: Nätägaren har monopolställning i sitt koncessionsområde och kan alltså sätta priserna utan konkurrens. Energimyndighetens nätavdelning har till uppgift att övervaka att priserna som tas ut inte är oskäliga. Vid bedömning av skäligheten tas bl.a. hänsyn till om det är ett typiskt landsbygdsnät med glest mellan abonnenter.

21. Fråga: Har sedan fyra år tidstariff på elen. Tycker att kostnaden har blivit hög. Vad kan man göra?

Svar: Det kan vara svårt att styra sin elförbrukning så att man får nytta av tidstariffen, d.v.s. att använda lite el under vardagar vintertid då priset är högt för att kunna utnyttja det betydligt lägre priset under nätter och helger. T.ex. är tidstariff och nattsänkning ingen bra kombination. Det bästa är om man kan ackumulera både värme och varmvatten under nattetid. Ta kontakt med din elleverantör och hör efter vad de har att erbjuda i form av olika avtal. Ta också in offerter från andra elbolag för att jämföra. Det kan du göra t.ex. genom att ringa till grannkommunernas elbolag eller gå in på www.kraftborsen.se eller www.sparapengar.com .

22. Fråga: Jag tänker tilläggsisolera vinden, hur tjockt ska jag lägga på?

Svar: Om du tänker använda lösull, kan du lägga på så att du får ca 50 cm isolering på vinden. Var noga med utförandet så att det inte blir några luftfickor mellan de olika lagren av isolering och vid rörgenomföringar. Det är också viktigt att vinden är väl ventilerad efter tilläggsisoleringen. Se till att det blir en rejäl luftspalt vid takfoten, mellan isoleringens överkant och taket. För att undvika att varm fuktig luft från uppvärmda utrymmen kondenserar på vinden är det viktigt att undertaket är lufttätt.

23. Fråga: Hur mycket kan jag spara på att tilläggsisolera på vinden. Har idag 15 cm kutterspån. Det finns plats för högst 300 mm tilläggsisolering. Tillgänglig yta är 76 m².

Svar: Om tilläggsisoleringen består av 300 mm lösull skulle besparingen bli storleksordningen 2500 kWh/år.

24. Fråga: Jag ska bygga ett nytt hus med golvvärme. Hur tjock isolering ska jag ha under plattan?

Svar: Vid golvvärme ökar värmeförlusterna mot marken, så isoleringstjockleken bör vara 250 – 300 mm. Det är också av mycket stor vikt att plattans kanter är välisolerade. För att begränsa tjälinträngning kan man i utgående hörn lägga en markisolering, 50 cm bred och på en längd av ca 1 m från hörnen räknat.

25. Fråga: Vad finns det för alternativ till gamla tvåglasfönster.

Svar: Om fönsterna är så dåliga att de inte går att renovera bör man byta ut dem till nya med ett u-värde inte högre än 1,3 W/m² C° . Har man stora fönsterpartier, typ panoramafönster med två glas, där kallraset blir så stort att man upplever drag, bör u-värdet ligga på 1 W/m² C° . (U-värdet är ett mått på hur mycket värme som går ut genom en byggnadsdel, ju lägre desto bättre. ) Vill man av kostnadsskäl, kulturhistoriska skäl eller av andra skäl behålla sina tvåglasfönster, så kan man byta ut den innersta rutan mot ett energisparglas som gör att värmeförlusterna minskar med 35 %. Genom att komplettera tvåglasfönstret med en tredje ruta med energisparglas minskas förlusterna med 45 %. Det kan också finnas skäl att se över tätningslisterna, som alltid skall sitta så att de är närmast den varma inomhusluften. I samband med fönsterbyte eller större renoveringar skall man opckså se över drevningen, d.v.s. tätningen mellan fönsterkarm och vägg.

26. Fråga: Är det verkligen någon idé att byta från vanliga glödlampor till lågenergilampor?
Glödlamporna genererar ju värme, och det vill jag ju ändå ha i mitt hus.

Svar: Ja, normalhuset har inte så känsliga termostater till uppvärmningssystemet att den värmen som glödlamporna ger upphov till inte har någon betydelse. Dessutom genereras värmen oftast inte på de ställen där man egentligen vill ha den, en glödlampa i taket motverkar t.ex. inte kallras vid fönster som kan upplevas som drag. Därför blir en energilampa en energibesparing oavsett om man värmer sitt hus med direktverkande el eller på annat sätt.

27. Fråga: Sparar jag elenergi om jag stänger av elvärmen i huset för att sedan sätta på den när det behövs?

Svar: Det är naturligtvis mycket energisnålt att stänga av elvärmen, men det kan gå åt mer energi att få upp temperaturen igen än vad det hade gjort att ha en jämn temperatur hela tiden. Är man bortrest under en längre period är det bra att sänka värmen.

28. Fråga: Är det energisnålare att koka ägg i en äggkokare än på spisen?

Svar: En elektrisk äggkokare drar mindre energi än spisen.

29. Fråga: Är lågenergilampor verkligen miljövänliga? De innehåller ju kvicksilver.

Svar: En uttjänt lågenergilampa skall tillsammans med lysrör lämnas som farligt avfall på kommunens miljöstation. Trots att lågenergilampan innehåller kvicksilver är det miljövänligare att använda den istället för en vanlig glödlampa, detta under förutsättning att den uttjänta lämnas på miljöstationen.

30. Fråga: Kan jag utnyttja eftervärmen i ugnen som rumsvärmare genom öppna ugnsluckan efter att jag stängt av ugnen efter avslutad matlagning?

Svar: Oavsett om du har ugnsluckan öppen stängd eller öppen vandrar värmen ut i köket. Öppnar du ugnsluckan går det snabbare, med stängd ugnslucka smyger värmen ut i rummet långsammare.

31. Fråga: Hur ska jag värma upp mitt hus på allra billigaste sätt?

Svar: Den allra billigaste energin är den som aldrig används. Börja med att se över vad du kan göra för åtgärder för att minska energiförbrukningen. Börja med att titta över styrsystemet för uppvärmningen. En väl fungerande reglering av uppvärmningssystemet kan minska energiförbrukningen både i ett hus med direktverkande el och med vattenburen värme.

Har du ett äldre hus kan det finnas goda skäl att se över tilläggsisoleringen, det brukar vara mycket kostnadseffektivt att tilläggsisolera vinden. Är fönstren uttjänta? Byt till högisolerade treglasfönster.

Om du utför dessa åtgärder har du troligen uppnått ett lägre energi och effektbehov. Det ger dig därmed behov av ett mindre och billigare uppvärmningssystem.

Nästa steg är att titta på bränslet du använder i ditt hus. Vilket som blir billigast beror på så många olika faktorer vilket gör det omöjligt att ge ett generellt svar på frågan. Vänd dig till din kommunala energirådgivare så hjälper han/hon dig med att finna bra lösningar för just ditt hus.

32. Fråga: Vad är pellets som man hör talas om mer och mer nu för tiden?

Svar: Pellets är ett förädlad biobränsle. Det tillverkas av malen biomassa, vanligast är trärester från sågverk, dvs. kutterspån och sågspån. Den malda biomassan pressas samman under hög temperatur och ligninet (finns naturligt i biomassa) fungerar som bindemedel och slutresultatet blir pellets. Tack vare att pellets är homogent kan det förflyttas i rör och kräver därför inte lika mycket jobb som ved. Man slipper stå på vedbacken och klyva bränslet innan förbränning. Värmevärdet är ca 4 gånger så stort som i ved och en tredjedel av värmevärdet i olja. I de flesta fall kan man använda sin gamla oljepanna för förbränning av pellets om man skaffar en effektiv pelletsbrännare. Den kostar ca 20-30000 kronor och skruvar automatiskt in pelletsen från bränslelagret till ett brännaren. Priset och arbetsinsatsen för pellets är ungefär mellan ved och olja.

33. Fråga: Ska vi välja en kakelugn eller braskamin som komplement till vår villa?

Svar: Det finns fördelar och nackdelar med båda varianterna. Braskaminer är ofta billigare lösningar än kakelugnar. Ska man elda miljövänligt och effektivt blir det gärna alldeles för varmt vid en vanlig kamin, därför stryper man gärna ner brasan och 'pyseldar' vilket orsakar mycket utsläpp. För jämn uppvärmning av ett hus passar kaminer med magasineringsmöjlighet bättre. En kakelugn eller liknande tung eldstad magasinerar värmen i stenarna och fördelar ut värmen i tiden. Nackdelen är att dessa ofta är dyrare. En variant kan vara en pelletskamin som matar på pellets efter det värmebehov som finns.

34. Fråga: En bekant sa till mig att mitt hustak egentligen tar emot mer solenergi än vad jag kan gör av med. Det kan väl inte vara sant här uppe i kalla Norden?

Svar: Jo, det är faktiskt så. Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger så mycket solinstrålning som huset totalt förbrukar under ett år. Som vi alla vet är dock solinstrålningen bäst på sommaren och då är vårt uppvärmningsbehov minst. Svårigheten är att långtidslagra värmen till då vi behöver den. Detta gör att solvärme inte fungerar året runt i Sverige, men en del av vårt energibehov kan vara solvärme.

35. Fråga: Hur mycket energi kan man få ut av en solfångaranläggning?

Svar: Det beror på var i landet du bor, i södra Sverige brukar man räkna med 300 kWh/år och m² solfångare.

36. Fråga: Jag skall sluta att elda med ved, då jag p.g.a. åldersskäl inte orkar med vedhanteringen. Vad finns det för alternativ?

Svar: Om du vill nyttja Din befintliga panna, så kan du elda briketter. Du fortsätter alltså att elda ett biobränsle, men slipper den tunga hanteringen av bränslet. Eventuellt kan du även elda pellets i befintlig panna om det finns en möjlighet att montera en pelletsbrännare. Viss ombyggnad av eldstaden måste troligen också göras.

37. Fråga: Jag funderar på att installera en luftvärmepump. Är det något som Ni rekommenderar?

Svar: Luftvärmepumpen har den lägsta installationskostnaden, men nyttjandegraden är mindre än för andra typer av värmepumpar. Detta beror på att energibärarens (uteluft) temperatur varierar. Det innebär att under den kalla årstiden, då värmebehovet är stort, så avger inte pumpen någon värmeenergi till huset.

38. Fråga: Jag har funderingar på att övergå från olja till pellets. Jag har varit i kontakt med en entreprenör och de säger att jag kan använda min panna och bara komplettera med en pelletsbrännare. Hur många ton pellets måste jag köpa för att motsvara min oljeförbrukning ? Oljeförbrukningen är ca 3,5 m3.

Svar: Ca 7,3 ton pellets motsvarar samma energimängd som 3,5 m3 olja.

39. Fråga: Vad har man tillsatt för kemikalie i pellets och briketter för att få dom att hålla ihop ?

Svar: Det är inte tillsatt något. Det är det naturliga ligninet som fungerar som bindemedel.

40. Fråga: Kan ni rekommendera något fabrikat på kylar och frysar ?

Svar: Vi rekommenderar inte något speciellt fabrikat, men det är viktigt att Du oavsett fabrikat väljer ett skåp som ligger i energiklass A eller B.

tillbaks till startsidan