Energiordlista

(OBS Man kan använda webbläsarens inbyggda sökfunktion.
I Explorer tryck Ctrl + F och skriv in ord som söks.)

Tillbaka

Länk till hemsida för Agenda 21-samordnare med energiordlista.

Utökad lista A-Ö 

Absorbator Solfångarens upptagningsyta som omvandlar solinstrålningen till värme.
Ackumulerad energi Energi kan lagras, ackumuleras, i t ex batterier. Värmeenergi kan lagras i vatten och tunga material som sten. En panna producerar mer energi än en byggnad samtidigt förbrukar. Därför lagrar och fördelar man energin under en längre tid, vanligen under ett dygn, i en ackumulatortank - ett energilager. I en ackumulatortank kan man t ex spara värme från billigare nattel att utnyttja under dagen när elen är dyrare. En kakelugn har inbyggd ackumulator i sitt tunga stenlager som kan avge värme många timmar efter att elden har slocknat.
Cirkulationspump En eldriven pump som cirkulerar vattnet i ett vattenburet värmesystem eller annat medium i ett rörsystem.
Diffusionsspärr

Tunt skikt som inte är genomsläppligt för vattenånga/gas.
Effektvakt=belastningsvakt  En effektvakt är en anordning som ser till att du inte använder mer el än huvudsäkringen klarar. Detta gör att man ofta kan säkra ner från t ex 20 A till 16 A vilket ger en lägre fast avgift på elnotan.
Energi = effekt x tid

D v s avgiven energi är effekten multiplicerad med den tid t ex en panna varit tillslagen. Energi är oförstörbar, den kan bara omvandlas från en form till en annan. När man eldar t ex ved omvandlas kemiskt bunden energi till värmeenergi.
Eftersom det är ganska lätt att jämföra energimängder med just elektriska enheter använder man ofta dessa också i samband med t ex värme.

1000 Wh = 1 kWh (kilowattimme) = den energi som går åt om en 40 W glödlampa är tänd 25 timmar (40 x 25 = 1000).

1 000 000 Wh = 1 MWh (megawattimme)

1 000 000 000 Wh = 1 GWh (gigawattimme)

1 000 000 000 000 Wh = 1 miljard kWh = 1 TWh (terawattimme)

Energi från olika bränslen

1 ton stenkol ger ca 7 600 kWh

1 m3 eldningsolja ger ca 10 000 kWh

1 m3 naturgas ger ca 9 kWh

1 m3 brännved ger ca 1 200 kWh

1 m3 pellets ger ca 3 350 kWh
Fjärrvärme

Ett centralt värmeverk som distribuerar hetvatten för uppvärmning till flera abonnenter.
Komfortvärmepump

En uteluftsvärmepump som också kan användas för kylning under den varma årstiden.
Konvektion

Värmetransport genom strömning av luft eller vätska.
Ofullständig förbränning

När något brinner med för lite luft, snåleldning, uppstår ofullständig förbränning. Rökgaserna innehåller då mycket sot, giftig koloxid (CO) och andra föroreningar.
Radiator

Det som många i vardagligt tal kallar (värme-)element.
Styr- och reglerutrustning

T ex utomhus- och inomhusgivare som är temperaturavkännare och avger elektrisk impuls till en reglercentral som omvandlar signalerna till shuntmotorn. Denna motor ändrar inställningen hos pannans shuntventil. I shuntventilen blandas pannvatten och returvatten från radiatorerna. Blandningens temperatur anpassas här till rådande utetemperatur så att det vatten som pumpas ut till radiatorerna håller rätt temperatur. Utomhus- och inomhusgivare används också för att styra direktverkande elvärme.
Termostater

T ex den individuella temperaturreglering som finns på radiatorerna.
Transmission

Värmeöverföring mellan fasta material, vätskor och luft. Kyla och värme strävar efter att utjämnas. Därför leds t ex värme ut genom en husvägg. Ju större temperaturskillnad mellan ute och inne desto större transmission.
Verkningsgrad

Andelen energiinnehåll av bränslet som kommer huset till godo. Verkningsgraden brukar anges i %.
Värmefaktor

Anger effektiviteten och uttrycker förhållandet mellan tillförd och avgiven energi i en värmepump.
Värmepump

Tar tillvara och effektiviserar den värme som finns i luft, jord, berg och vatten.
Värmeväxlare

Komponent som överför värme från ett medium till ett annat utan att medierna blandas. Ex. plattvärmeväxlare som består av lameller eller plattor.

överst på sidan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utökad lista A-Ö

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

A

AB - Allmänna bestämmelser
Gäller entreprenadavtal inom byggbranschen då beställaren svarar för projekteringen. Senaste utgåva är AB 92. Kompletterande bestämmelser finns såsom ABK för upphandling av konsulter, ABS vid upphandling av småhus och ABT för entreprenader där projekteringsansvaret ligger hos entreprenören.

Ackumulatortank
Tank för mottagning, lagring och avgivning av värmeenergi, vanligen med vatten som lagringsmedium. Rätt ackumulatortank är en fördel vid vedeldning då den gör det möjligt att elda pannan på full effekt hela brinntiden. Utsläppen minskar. Vid solvärme är den ett måste eftersom tillgången på sol och efterfrågan på värme inte alltid sammanfaller. Även värmepumpsystem gynnas av anslutning till en ackumulator.

Aerotemper
Svenska Fläktfabrikens (ABB Ventilation Products) varunamn för en enkel luftvärmare med axialfläkt för uppvärmning av företrädesvis industrilokaler.

AMA - Allmän material och arbetsbeskrivning
Används som referensdokument vid upprättandet av bygg- och installationsbeskrivningar. Med hjälp av rubriker hänvisar man till de krav man vill ska gälla. AMA 98 består av olika delar så som Hus, El, VVS och Kyl AMA. En annan viktig del är AF AMA som innehåller administrativa och juridiska krav och som är ett hjälpmedel vid upprättandet av administrativa föreskrifter. Tillhörande råd och anvisningar inom de olika områdena tjänar som hjälpmedel vid upprättandet av beskrivningar. Senaste version är AMA 98. Publiceras av Svensk Byggtjänst.

Aktiv effekt
Aktiv effekt är det man menar när man i dagligt tal pratar om eleffekt. Det är den eleffekt som kan utnyttjas för nyttigt arbete i t ex elmotorer, till skillnad från reaktiv effekt.

Allmänventilation
Är ventilation som för bort luftföroreningar från människor, byggnadsmaterial, inredning etc.

topp

 

B

Backventil
 Släpper igenom vätska endast i en riktning.

Baskraft
Är elkraft som utnyttjas under större delen av året. Anläggning för baskraft t ex kärnkraftverk, har oftast höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader

BBR - Boverkets Byggregler
Innehåller föreskrifter och allmänna råd till bl.a. plan- och bygglagen, PBL, och till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Uttrycker de funktionskrav och den standard som skall kunna ställas på den färdiga byggnaden enligt nämnda lagar. BBR och BKR ersatte 1994 NR (Nybyggnadsregler).

Belysningsstyrka
 Anger hur stort ljusflöde som träffar en viss yta. Mäts i lux=lm/m2.

BRA – bruksarean
Den area av nyttjandeenhet ( t ex lägenhet eller lokal) som begränsas av omslutande väggars (oftast ytterväggars) insida.

Bränslecell
 I en bränslecell reagerar två ämnen kemiskt med varandra under avgivande av energi. De två ämnena kan t ex vara syre och väte.

BTA – bruttoarea
 Den area av våningsplan som begränsas av omslutande byggnadsdelars utsida.

topp

 

C

CAV - Constant Air Volume flow system
Ventilationssystem med konstant luftflöde.

D

Daggpunkt
 Den lägsta temperatur luft med ett visst vatteninnehåll kan hålla utan att fukt fälls ut i form av kondens.

Direkt kylning
 Vid direkt kylning överförs värmen från det gods som ska kylas (t ex ventilationsluft eller matvaror) till köldmediet direkt, utan annat mellanmedium än eventuellt den luft som omger godset.

Dragreglering
 I samband med eldning i panna talar man om automatisk dragreglering vilket innebär en automatisk styrning av rökgasspjället för att erhålla det undertryck som önskas i pannan. Undertrycket i eldstaden påverkar en givare som styr rökgasspjällets reglermotor. När pannan står still stängs spjället helt. Detta ger minskade genomströmningsförluster då nedkylningen av pannan minskar.

DUC – DataUnderCentral
 Här samlas information från styrdon, givare mm in för styrning, reglering och övervakning av en process, t ex en ventilationsanläggning.

Dött vatten
 Är syrefritt vatten som t ex finns i en ackumulatortank eller i ett radiatorsystem efter en tids drift.

topp

 

E

Effektfaktor
 Ger ett mått på hur stor den reaktiva effekten är i förhållande till den aktiva effekten. Kan anta värden mellan 0 och 1. Ju större effektfaktorn är desto lägre är den reaktiva effekten. Skrivs cos j .

EIB – European Installation Bus
 Ett systemkoncept som utnyttjar installationsbustekniken för överföring av styr- och övervakningsdata i en byggnad och som möjliggör styrning, övervakning och indikering av t ex belysning, värme, kyla, energiåtgång och larm. Konceptet är främst tänkt som en lokal lösning. Systemet bygger, förutom på ett standardiserat kabelsystem, liksom Lonworks på decentraliserad intelligens. Teknologins standard innebär att EIB-produkter från olika tillverkare kan kombineras.

Ekvivalent temperatur
 Är ett upplevelsemått som tar hänsyn till inverkan av luftens och de omgivande ytornas temperatur samt till luftens hastighet. Det är den av människan upplevda temperaturen.

Elektromagnetiska fält
 Alstras vid elektrisk ström och omger oss vid all användning av el.

Elpatron
Anordning för elektrisk uppvärmning av vätska i t ex en ackumulatortank. Arbetar i direktkontakt mot det värmda mediet.

ENEU 94
Ett dokument som innehåller riktlinjer för energieffektiv projektering och upphandling av utrustning och maskiner, beställaranvisningar och blanketter för beräkning av livscykelkostnad. ENEU 94 vänder sig till industrin. Dessutom finns ENEU 94 K som är framtagen för kommunal verksamhet men som också kan användas inom övrig fastighetssektor. Säljs av Industrilitteratur.

topp

 

F

Faskompensering
 Är ett sätt att med hjälp av kondensatorer, skapa reaktiv effekt i byggnaden där behovet finns, så att mindre reaktiv effekt behöver levereras av elleverantören. Detta ger en lägre elkostnad för kunden och en större överföringskapacitet i elnätet .

Fission
 Klyvning av tunga atomkärnor varvid energi frigörs.

Fotosyntes
 Process i vilken växter bygger upp energirika kemiska föreningar (kolhydrater) med hjälp av solljusets energi, vatten och koldioxid.

Framledningstemperatur
 Temperaturen på det vatten som pumpas ut till rumsvärmare så som radiatorer.

Frekvensomformare
 Utrustning för effektiv varvtalsstyrning av elmotorer. Frekvensomformare används t ex för att på ett energieffektivt sätt variera luftflödet i ett ventilationssystem eller för att styra en pumpmotors varvtal så att ett lämpligt tryck kan hållas i det system den sitter.

Freoner
 Benämning på en grupp ämnen som används som lösningsmedel, isoleringsmaterial och köldmedium i kyl och frysanläggningar.

Fusion
 Sammanslagning av lätta atomkärnor till tyngre varvid elektrisk spänning frigörs. Utnyttjas inte idag utan befinner sig på forskningsstadiet.

topp

 

G

Gaskombianläggning
 Anläggningar som kombinerar gasturbiner och ångturbiner för att ge kraftvärme. Bränsle är olja, naturgas eller gasol.

Gasturbin
 I gasturbinanläggningar drivs turbinen av heta gaser från förbränning. Turbinen driver i sin tur en generator som producerar el. Oljeeldade gasturbiner för ren elproduktion används idag huvudsakligen som reservkraft. Gasturbiner används också i gaskombianläggningar.

Generator
 En generator är en maskin som alstrar kemisk eller elektrisk energi.

Graddagar
 Ett dygns graddagar får man genom temperaturskillnaden mellan uteluftens medeltemperatur under dygnet och den inomhustemperatur till vilken värmesystemet bidrar med uppvärmning. Summerar man graddagarna under en månad får man månadens graddagar och på samma sätt för hela året. Statistik över antalet graddagar per månad och år på olika orter, vid en uppvärmning till 17° C finns hos SMHI. Statistiken kan användas för att jämföra energianvändningen mellan olika år.

topp

 

H

Hetvattenackumulator
 Se Ackumulatortank!

 

HF-don - elektroniska don
 Ersätter konventionella reaktorer, tändare och kondensatorer i belysningsarmaturer. Donen används för högfrekvensdrift.

Högfrekvensdrift
 Lysrörsanläggningar med HF–drift drivs med frekvenser på 30 000-70 000 Hz istället för, som vid konventionell drift, med 50 Hz. HF-drift innebär att lysrörsflimmer elimineras och ger dessutom ca 25% energibesparing jämfört med konventionell drift.

topp

 

I

Imkanal
 Frånluftskanal från utrymme för matlagning.

Indirekt kylning
 Vid direkt kylning överförs värmen från det gods som ska kylas (t ex ventilationsluft eller matvaror) till köldmediet indirekt med en cirkulerande köldbärare som mellanmedium.

Installationsbusteknik
 Ett tvåtrådssystem som kopplar ihop alla komponenter i ett styrsystem (t ex strömbrytare, sensorer och spjäll) och som innebär att man slipper dra särskilda ledningar till varje apparat. Styrning sker via datasignaler. Det är också möjligt att styra via befintliga elkablar. Leverans av data sker standardiserat, oavsett leverantör och möjliggör utbyte av information mellan olika system. Utnyttjas i "den nya generationens styrsystem", t ex i de två systemkoncepten EIB och LonWorks.

Internlast
 Värmeavgivning från t ex människor, maskiner och belysning.

topp

 

J

Jord
 Innebär, då man pratar om el , allt som har förbindelse med marken. Jordförbundna föremål kan t ex vara vattenkranar, diskbänk, spis, radiatorer samt icke isolerande golv.

Jordad apparat
 I jordade apparater är hölje av ledande material som vid fel kan bli spänningsförande, förbundna med jord genom en skyddsledare. Skyddsledaren i apparaten har kontakt med stickkontaktens två metallbleck. Dessa är i sin tur i kontakt med motsvarande bleck i det jordade uttaget. Om en strömförande ledare i en jordad apparaten går av och slår emot det skyddsjordade höljet går strömmen tillbaka i skyddsledningen och säkringen utlöser. I en ojordad apparat hade höljet blivit spänningsförande. En person som rör vid spänningsförande apparat och samtidigt vid ett jordat föremål eller som samtidigt står på ett ledande golv av te x betong kan få 220 volt genom kroppen.

Jordade uttag
 Jordade uttag är försedda med två metallbleck som står i kontakt med jord. Jordade uttag ska av säkerhetsskäl användas i fuktiga utrymmen samt i utrymmen med ledande material så som betong och klinkers i golv och väggar. Sådana utrymmen kan t ex vara kök, badrum och källare. Uttag utomhus ska också vara jordade. I ett och samma rum ska alla uttag vara antingen jordade eller ojordade. Ojordade apparater anslutna i ett annat rum ska inte tas in i ett jordat rum.

Jordfelsbrytare
 En jordfelsbrytare är ett extra skydd mot skador på grund av elfel. Den kontrollerar att det går lika mycket ström in i en apparat som ut ur den, vilket är fallet när allt är som det ska. Ingen ström går till jord. Om strömmen tar en annan väg, vilket kan inträffa om ett fel uppstår blir det obalans vilket jordfelsbrytaren känner och bryter strömmen. Det finns jordfelsbrytare för elcentraler, vägguttag med inbyggda jordfelsbrytare och flyttbara jordfelsbrytare.
Jordfelsbrytare är märkta med A, B eller AC. A rekommenderas för hemmet vid nyinstallation. B används inom industrin. AC används också inom hemmet men är ej avsedd för hastighetsreglerade och effektreglerade apparater så som t ex borrmaskin och hårtork.

topp

 

K

Kondenskraftverk
 I kondensraftverk optimeras elproduktionen och ångan kondenseras utan att värmen tas till vara. Förlusterna är stora. De anläggningar som finns i Sverige idag använder främst olja och utgör numera främst reservkraft. Det senare gäller inte kärnkraftverken som också är en typ av kondenskraftverk.

Kompressor
 Komprimerar gaser till högre tryck.

Kraftvärmeverk
 Anläggningar som producerar både el och värme kallas kraftvärmeverk. Värmen i form av hett vatten används i angränsande fjärrvärmenät eller industriella processer. Kan eldas med de flesta typer av bränsle t ex olja, biobränsle eller naturgas. Utnyttjar en större del av bränslets energiinnehåll än kondenskraft.

Kylmedel
 Ämne till vilket värme avges under en kylteknisk process. Kan t ex vara kylvatten eller luft.

Kyltorn
 Värmeavgivare där vatten kyls genom att bringas i kontakt med luft.

Kärnenergi
 Energi som frigörs när atomkärnor reagerar med varandra eller med elementarpartiklar.
Det kan vara fusion eller fission. Idag utnyttjas enbart fissionsenergi. Fusionsenergi är fortfarande på forskningsstadiet.

Kärnkraftverk
Kondenskraftverk som utnyttjar kärnenergi för elproduktion kallas kärnkraftverk.

Köldbärare
 Vätska som vid indirekt kylning överför värme från det gods som ska kylas t ex ventilationsluft, till köldmediet i kylaggregatet.

Köldmedium
 Det arbetsmedium som finns i te x värmepumpar och kylaggregat där en förrångningsprocess sker.

topp

 

L

Ljusflöde
 Ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla avger. Mäts i lumen (lm)

Ljusstyrka
 Säger något om hur ljuset sprids från en armatur eller ljuskälla. Man kan säga att det är ljusflödet i en viss riktning. Mäts i candela (cd).

Ljusutbyte
 Förhållandet mellan ljusflödet från en ljuskälla och ljuskällans elektriska effekt. Mäts i lm/W

LonMark
 Förening för tillverkare och nyttjare av LonWorks-teknologin.

LonTalk
 Det kommunikationsprotokoll som finns inbyggt i de chips som LonWorks-teknologin bygger på.

Lonworks
 Teknologi för styrnätverk som utnyttjar den s k installationsbusstekniken. Ett LonWorks-nätverk kan t ex sköta en fastighets alla automatiserade funktioner (men är inte speciellt utvecklat för fastighetsbranschen). LonWorks bygger på det av företaget Echelon utvecklade, intelligenta chipset Neuron. Neuroner sitter decentraliserat i det som kallas noder och som kan utgöras av t ex strömställare, rörelsedetektorer, och reläer. Noderna är hopkopplade och kommunicerar genom nätverket. Genom den decentraliserade intelligensen kräver systemet inte någon DUC. Med LonWorks liksom med EIB kan man ha flera olika funktioner i en apparat, t ex kan en närvarodetektor styra såväl belysning som ventilation och larm.
Utrustning som kopplas till nätverket behöver inte vara av något speciellt fabrikat men måste kunna kommunicera med LonTalk.

Luminans
 Ett mått på hur ljus en viss yta är. Beror både av mängden ljus som tillförs ytan och ytans förmåga att reflektera ljuset. Mäts i cd/m2.

Läckluft
 Oavsiktligt luftflöde genom otätheter. Skapar lätt drag och kan ge ett onödigt stort värmeenergibehov.

topp

 

M

Mottryckskraft
 Kraftvärme inom industrin kallas ibland mottryckskraft. Finns huvudsakligen inom massa- och pappersindustrin.

Motorshunt
 Enhet av shuntventil och shuntmotor.

Motorskydd
 Skyddar elmotorer från att överbelastas och haverera. Säkringar skyddar endast mot kortslutning, därför måste elmotorer kompletteras med detta överbelastningsskydd.

Märkeffekt
 Den effekt som en apparat kan lämna eller som kan tas ut från t ex en elmotor vid märkström.

Märkström
 Den ström som tas ut från nätet när en apparat lämnar full effekt.

topp

 

N

Naturgas
 Brännbar, icke vulkanisk gas som förekommer i porösa bergarter, ofta tillsammans med petroleum.

Naturgaskombi
 En gaskombianläggning som drivs med naturgas.

NR
 Nybyggnadsregler. Ersattes 1994 av BBR och BBK.

O

Oljekondenskraftverk
 Anläggning som producerar el med olja som bränsle.

Operativ temperatur
 Den samlade inverkan av luftens och de omgivande ytornas temperatur.

topp

 

P

Perlator - strålsamlare
 Sätts i en blandares utlopp för att ge luftinblandning. Eftersom den vätande förmågan ökar kan använd mängd vatten och därmed också energin för uppvärmning av varmvatten, minskas.

Protokoll
 En uppsättning regler som bestämmer hur kommunikation mellan olika enheter eller datorer i ett styr- och övervakningssystem ska utföras. Som aktuella standardprotokoll kan nämnas: BACnet, ProfiBus, TCP/IP, BatiBus, LonTalk, EIB, FND och FIP.

topp

 

Q

R

Reaktiv effekt
 Fås i växelströmskretsar när strömmen och spänningen passerar en s k induktans (t ex lindningen i en motor). Anledningen är att strömmen hamnar efter spänningen i tid. Tidsförskjutningen kallas induktiv fasförskjutning. Den reaktiva effekten behövs t ex för att bygga upp en motors magnetfält men kan inte uträtta något nyttigt arbete. Minskar distributionsnätets överföringskapacitet. Har enheten VAr.

Reglering
 Används för att hålla ett inställt börvärde konstant med hjälp av olika styrdon för t ex kyla och värme.

Reservkraft
 Utnyttjas bara när efterfrågan på el är extra stor eller då övrig kapacitet av andra skäl inte räcker till.

Rökgaskondensering
 Har som syfte att ta tillvara värmeinnehållet i rökgaserna. Anläggningar för rökgaskondensering finns huvudsakligen i fastbränsleeldade pannor inom industrin och vid fjärrvärmeverk.

Rökgasspjäll
 Sitter i förbindelsekanalen mellan panna och rökkanal. Med detta regleras undertrycket i eldstaden.

Rötgas
 Brännbar gas som bildats genom rötning.

topp

 

S

SBN - Svensk Byggnorm
 Ersattes av NR (Nybyggnadsregler) som i sin tur har ersatts med BBR.

Shuntmotor
 Motor som ändrar shuntventilens inställning.

Shuntventil - blandningsventil
 Blandar varmt vatten från panna, fjärrvärmeväxlare o dyl med det svalare returvattnet från radiatorer, värmebatteri o dyl så att vattnet som pumpas ut i systemet för att avge värme får en temperatur som ger önskad rumstemperatur/tilluftstemperatur. Ventilens läge och därmed framledningstemperaturen kan regleras manuellt men bör styras automatiskt efter t ex utomhustemperaturen.

SFP - specifik fläkteleffekt
 Ger ett mått på hur eleffektiv en ventilationsanläggning är. Talet fås genom att den aktiva eleffekten för samtliga fläktar i luftdistributionssystemet divideras med det största värdet av till- eller frånluftflödet genom byggnaden, i m3/s, vid dimensionerande förhållanden. Anges i enheten kW/(m3/s).

Skyddsledare-jordledare
 Skyddsledaren ska enligt internationell standard vara gul och grön. I äldre anläggningar kan den dock vara märkt med någon annan färg. I denna ska ström gå tillbaka när höljet i en jordad apparat, på grund av fel blir spänningsförande. Detta utlöser normalt säkringen.

Solcell
 Omvandlar direkt energin i solens strålar till elektricitet.

Solfångare
 I en solfångaranläggning värms vatten av energin i solens strålar. Kan t ex användas för uppvärmning av tappvarmvatten men också för uppvärmning av värmevattnet som i sin tur värmer byggnaden.

Spillvärme
 Värme som avges från processer. Kan utnyttjas för uppvärmning.

Stadsgas
 Mellanvärdegas som innehåller, förutom metan och kväve, butan och i låg halt kolmonoxid med tillsats av luktämnen.

Styrdon
 Se Ställdon!

Styrning
 Tidsstyrning och styrning för att kompensera för ändringar i storheter som utetemperatur, solljus och personbelastning. Omfattar inte någon efterföljande automatisk kontroll.

Ställdon
 Motor som påverkar ventil- eller spjällaxels läge.

topp

 

T

T5-lysrör
 Är lysrör med en diameter på 16 mm och med ett högre ljusutbyte än motsvarande 26 mm lysrör. Rören kan ge betydligt eleffektivare belysning än 26 mm rören dels genom det nämnda högre ljusutbytet men också genom att de smalare rören skuggar sig själva mindre. Lysrören är kortare och kräver speciella armaturer.

Transformator
 Höjer eller sänker spänningsnivån så att mer ström med en högre spänning går att transportera utan att energiförlusterna ökar eller till en spänning lämplig för konsumtion.

U

Uran
 Är en naturligt förekommande, radioaktiv metall som i anrikad form utgör det viktigaste bränslet i en kärnreaktion.

U-värde - värmegenomgångskoefficient
 Anger hur stor värmeeffekt som passerar vinkelrätt genom 1 m2 av en byggnadsdel vid en temperaturdifferens mellan ute och inne på 1oC. Ju lägre värde desto bättre är värmeisoleringsförmågan. Tidigare benämning var k-värde. Enhet W/m2, K.

topp

 

V

Vindkraft
 Vindkraftverk omvandlar energin i vinden till el.

Vattenkraft
 I vattenkraftverk omvandlas potentiell energi (lägesenergi) till elektrisk energi genom turbiner som drivs med strömmande vatten.

VAV - Variable Air Volume flow system
 Ventilationssystem med variabelt luftflöde.

Ventilationseffektivitet
 Definieras som koncentrationen av föroreningar i frånluften dividerat med medelkoncentrationen i rummet.

Ventilauktoritet
 Anger tryckfallet över en ventil i förhållande till det betjänade systemets totala tryckfall vid nominellt flöde och öppen ventil.

Ventilkoefficient – kv
 Mått på en ventils tryckfall i förhållande till flödet.

Värmekraftverk
 Anläggningar i vilka värme omvandlas till elektrisk energi kallas värmekraftverk. Här innefattas kondenskraft, kärnkraft och kraftvärme. Bränsle kan t ex vara olja, kol, uran, biomassa, avfall och gas.

Värmevärde
 Är den energimängd som frigörs då en mängdenhet av ett bränsle fullständigt förbränns.

Värmeverk
 Anläggning för produktion av värmeenergi till ett fjärrvärmenät.

Värmeväxlare
 Är en apparat för överföring av värme från ett varmare medium till ett kallare. Medierna är åtskilda.
Värmeväxlare används i många sammanhang t ex i ventilationssystem för att återvinna värmen ur den rumsvarma frånluften och tillföra den till tilluften. Undercentralen i fjärrvärmeanslutna byggnader är ett annat ställe där det finns en värmeväxlare. I denna överförs värmen från det cirkulerande vattnet i fjärrvärmenätet till byggnadens värmevatten och tappvarmvatten.

topp

 

X

Y

Z

Å

Ångkraftverk
 Värmekraftanläggning som drivs med ånga. En ångturbin driver en generator som producerar el.

Ångturbin
 Maskin med propeller eller skovelliknande hjul som drivs av ånga från kokande vatten och producerar mekanisk energi.

Ä

Ö

Öppet styr- och övervakningssystem
 Ett datoriserat styr- och övervakningssystem där huvuddatorn/informationscentralen kan kommunicera med DUC:ar från olika leverantörer och med olika protokoll och programvara, genom att en grundprogramvara och särkilt framtagna drivrutiner omformar informationen.

Övervakning
 Kontroll av vad som händer och registrering av vad som har hänt i en anläggning.

topp