Polisens sätt att arbeta främjar fördomar och segregation.
Istället bör polisen satsa resurser på att arbeta förebyggande i segregerade
områden. Det anser Mikael Lundh på Polisens Integrationsenhet som riktar hård kritik
mot polisens sätt att arbeta.
– Polisen är till för dom starka. Fotbollsförbundets och
Riksidrottsförbundets arrangemang bevakas av många poliser. De är starka
aktörer, menar Mikael Lundh.
– Samtidigt finns det segregerade områden där det knappt arbetar en polis. Hur ska jag då kunna förklara att 200 poliser bevakar en fotbollsmatch på Råsunda? Jag måste ju säga att polisens strukturer diskriminerar.
I oktober fick han pris av Chilenska Förbundet för sina
förebyggande insatser mot kriminalitet bland chilenska ungdomar. Men även för
att ha vågat att kritisera den egna
poliskåren.
Nyckelbegrepp i hans kritik mot polisens oförmåga att
hantera segregation är ”struktur”. Polisens egna strukturer skapar förakt mot
myndigheter och polis bland invandrare, menar han. Samtidigt som det saknas
närpoliser i flera segregerade områden satsas det desto mer på att till exempel
jaga fartsyndare.
– För många invandrare är de få kontakterna med polisen
när de blir stoppade av Trafikpolisen, något som flera invandrare har vittnat
om säger Mikael Lundh.
Det är lokalt som polisen kan arbeta förebyggande bland
ungdomar mot kriminalitet och droger, fortsätter han. Samtidigt har närpolisen
låg status och att arbeta förebyggande har låg prioritet eftersom det är
statistiskt svårt att visa på konkreta resultat. Flera av de närpoliser som
Mikael Lundh beskriver som ”eldsjälar”, och som vill åstadkomma förändringar,
bränner snabbt ut sig.
– Nu ska man tillsätta en specialstyrka som ska jobba mot
värdetransportrån, och man har en Rejvkommission. De gör ett bra jobb men är
samtidigt det typiska exemplet eftersom man inte jobbar förebyggande. Det ger
nämligen inga rubriker.
– Att jobba med ungdomar i dom här frågorna är tydligen
inte viktigt. Man motar inte Olle i grind.
Själv arbetade Mikael Lundh i sex år i Stockholms tuffaste
piketstyrka. Norrmalmspiketen har blivit ett begrepp bland vissa
invandrargrupper. Poliserna som tar hand om ”buset” i Stockholms innerstad har fått
öknamnet ”monsterpiketen”. Samtidigt främjar polisens arbetssituation fördomar
bland poliserna.
– Vanligtvis mötte vi bara invandrare när brott begicks.
Annars var det när vi stötte på städaren på polishuset eller när vi köpte
kebab.
– Statistiskt sett har 85 procent ungdomarna under 18 år
på Kronobergshäktet invandrarbakgrund, menar Mikael Lundh, och poängterar att
det handlar om ett hundratal ungdomar varje år.
Det beror dels på sociala faktorer men även på polisens
eget arbetssätt.
– Åker du längs Sergelgatan en fredag kväll så ser du
tydligare invandrargängen än ungdomarna i en lägenhet på Valhallavägen som
håller på med droger för att föräldrarna är bortresta.
Hans syn på invandrare och segregation förändrades när han
tillsammans med sin kollega, Ola Thunberg, bildade Poliser mot rasism. I slutet
av 1980–talet tog de sig an invandrargängen.
– Vi gick in i gängen och lärde känna dem, lärde oss deras
hälsningar och språk. Men samtidigt var vi stentuffa när det behövdes och tog
gängledaren mitt framför gänget.
Sedan dess håller Mikael Lundh kontakt med flera
invandrarföreningar som vanligtvis betraktar polisen med djup misstro. Att
segregationen inte tas på allvar beror även på bristande kunskap bland cheferna
inom polisen.
– Dom lever i sin värld med villa i förorten, tjänstebil,
och ser möjligtvis på Reportrarna och Striptease och bildar sig en uppfattning.
Men de träffar aldrig människan.
– Om myndigheter och polis visade ett engagemang på rätt
sätt, och hade polis med utländsk bakgrund, tror jag att man skulle höja
valdeltagandet till exempel. Finns det däremot en misstro mot samhället så
slutar man att rösta.
David Lagerlöf