Nazisternas rock´n´roll-krig

Vit makt-musik är stor business. Med inkomsterna finansierar nazisterna sin verksamhet. Kampen om marknadsandelar sker ofta med maffiametoder. David Lagerlöf berättar om rock´n´roll-kriget.

I februari i år flyttade det nazistiska skivbolaget ISD-Records från England till Danmark. Flytten markerade slutet på tre års interna strider inom naziströrelsen om kontrollen över inkomsterna från vit makt-musik, d v s nazistisk musik med öppet rasistiska och antijudiska texter. Kriget är inte helt olikt krigen mellan rivaliserande MC-gäng.

Vit makt-musiken slog igenom i Skandinavien i augusti 1993 då Bert Karlsson, då riksdagsman för Ny Demokrati, skrev skivkontrakt med Ultima Thule. Fram till dess hade det varit ett garageband bland många andra med en publik bestående av några hundra skinnskallar. Den hösten placerade Ultima Thule flera låtar på topplistorna och vit makt-musik - taktiskt lanserat som »vikingarock« – hördes i vart och vartannat tonårsrum.

För naziströrelsen var det en uppenbarelse. De behövde inte längre råna banker för att bygga upp en »krigskassa« som kan finansiera den politiska verksamheten. Ledande nazister började bilda skivbolag. De viktigaste av dessa blev Nordland i Linköping och Ragnarock Reckords i Helsingborg. Inom något år var Sverige en av världens ledande producenter av vit makt-musik.

Vit makt-musiken är en lukrativ bransch som omsätter miljonbelopp. Exakt hur mycket pengar det handlar om vet ingen. Det finns goda orsaker att misstänka att merparten av omsättningen är svarta pengar. 1996, ett år efter bildandet, deklarerade Nordland för över 400 000 kr och under de första nio månaderna 1996 gjorde Ragnarock Records uttag från sitt konto motsvarande 678 100 kronor.

Kampen om kontrollen av vit makt-musiken orsakade också en segsliten konflikt inom naziströrelsen. Huvudmotståndare blev Nordland och Ragnarock, som omväxlande beskyllt varandra för att drivas av »judisk profithunger«. För att kunna hävda sig mot Nordland lierade sig Ragnarock med det engelska skivbolaget ISD Records, som i sin tur kontrolleras av terroristgruppen Combat 18. C18 misstänks bland annat för den senaste tidens bombattentat i London.

Terroristkontakter

Ragnarock Records drivs av den förre norske naziledaren Erik Blücher, numera bosatt i Helsingborg, och hans kompanjon Marcel Schilf i Hilleröd i Danmark. Schilf driver även skivbolaget NS-Records. Tillsammans producerar de en väsentlig del av den vit makt-musik som sprids i Europa, däribland till Tyskland där nazistisk propaganda är förbjuden.

Konflikten mellan Ragnarock och Nordland började som ett ordkrig men skärptes i slutet av 1996. Blücher och Schilf satsade på att bygga allianser med viktiga naziströrelser i Skandinavien samtidigt som de omgav sig med militanta aktivister. Bland dessa fanns två österrikiska nazister, Christian Anderlee och Wolfgang Tomsits, som var efterlysta för delaktighet i en serie brevbombsattentat. Under flykten hamnade de i Helsingborg där de arbetade på Ragnarock.

En annan tråd löper till fängelseorganisationen Ariska Brödraskapets ledare Niclas Löfdahl, som 1998 dömdes för att ha skickat en brevbomb till justitieminister Laila Freivalds. Han åtaldes även för att ha planerat att mörda ägaren av den Nordlandvänliga butiken Midgård i Göteborg. I förhör berättar Löfdahl att Ragnarock har tryckt Brödraskapets tidning och att flera av Brödraskapets medlemmar har fått mindre summor pengar.

Två månader innan Löfdahl skickade Freivaldsbomben hade Löfdahl besökt den danske Combat 18-aktivisten Thomas Derry Nakaba. Mötet arrangerades av Schilf. På plats visade Nakaba hur han tillverkade brevbomber kamouflerade till videokasetter och ville att Löfdahl skulle posta dem från Sverige. Löfdahl nekade dock med motiveringen att han hade »egna planer«. Några dagar efter mötet åkte Nakaba till Malmö där han själv postade brevbomberna. När han senare greps i Danmark öppnade han eld och sköt en polisman i höften. I den följande rättegången uppgav Nakaba att C18 försökt övertala honom att åka till Sverige och skjuta ägaren av butiken Midgård.

Flytta till Skandinavien

Hot och trakasserier mot ledande Nordlandaktivister visade sig ha ytterligare ett motiv. 1997 dömdes C18:s förre ledare Charlie Sargent till livstids fängelse för mord på en skinnskalle, Chris Castle, som tillhörde en konkurrerande fraktion. C18 fick mer uppmärksamhet än vad som ansågs önskvärt. När Labour vann valet i England började C18 frukta att myndigheterna skulle slå till mot deras skivbolag ISD-Records.

En lösning blev därför att flytta verksamheten. Första val var Danmark men Combat 18 sneglade även på Sverige eller Norge. En C18-aktivist, Derek O'Connor, reste 1997 till Sverige för att sondera terrängen och var tidvis bosatt i en lägenhet i Helsingborg som tillhörde en av medarbetarna på Ragnarock. Han rapporterade tillbaka att Skandinavien var ett utmärkt val men att en förutsättning för en flytt var att Nordlands grepp om den skandinaviska marknaden först krossades. Hösten 1997 greps O'Connor för misshandel och utvisades från Sverige.

Nordland såg länge ut att vinna konflikten mot Ragnarock, men under 1998 hopades problemen. Flera av Nordlands vit makt-konserter stoppades av polisen, däribland den uppmärksammade konserten i Brottby på nyåret. Under 1998 övertog Ragnarock rollen som den viktigaste konsertarrangören i Skandinavien.

I februari i år flyttade ISD-Records till Hilleröd i Danmark. ISD använder samma adress som Marcel Schilf. Kort innan flytten slöts ett fredsavtal med Nordland. Anledningen uppges vara att Nordland »är krossat« och att de inte längre »utgör ett hot«.

Blücher och Schilf har övertagit Nordlands gamla roll som viktigaste arrangör av vit makt-konserter, och är även sysselsatta med att skapa underavdelningar till C18:s musikrörelse Blood & Honour i samtliga skandinaviska länder. Idag finns planer på att slå ihop Ragnarock Records, NS-Records och ISD-Records till ett enda stort skivbolag under namnet Blood & Honour Records. Om planerna genomförs kommer Sverige bli centrum för Europas i särklass största producent av nazimusik.

David Lagerlöf